Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1916 - Holmberg, G. H:son: Om Strindbergs förhållande till Quiding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där han talar om ”den hedniska
socialismen” med synnerlig
ringaktning, för att icke säga förakt.
Det står doek orubbligen fast, att
Strindberg läste Quiding, tog av
honom det djupaste intryck och även
begagnade sig av hans tankar,
”lånade”, såsom han själv sade, samt
med reminiscenser i en rad i
’”So-eial-Demokraten” oeh ”
Afton-Tidningen” publicerade, sedan delvis i
bokform utgivna tidningsartiklar
under åren 1910—12.
Lik Luther skrev Strindberg även
början till en. ’ August Strindbergs
Lilla Katekes för Underklassen”;
en katekes alltså speciellt för
folket som samhällsklass. Den är
urbilden lik, där så hava kan, alltså
uppdelad i huvudstycken — blott
tre, som kanske får gälla, utom da
tomrum och oskrivna sidor i
manuskriptet, varom utgivaren talar,
även som en antydan om katekesens
ofullbordade skick. — Och
huvudstyckena äro i sin tur uppdelade i
s. k. textord, i frågor och
förklaringar, allt lika kortfattat och
kärnfullt som hos förebilden. Första
huvudstycket handlar om
”Samhället”, vilket Strindberg definierar
som ”en samlevnadsform, som
utvecklat sig under inverkan av
överklassens syfte att hålla underklassen
under sig”. Andra huvudstycket,
.-ändelat såsom i Luthers katekes i
artiklar, handlar om ”Överklassens
lögner” (angående religion, politik
lagar, vetenskaper och konster,
moralen). Tredje huvudstycket
handlar om ”Överklassens talesätt för
att narra underklassen”.
Det så till sägandes hatfulla i
Strindbergs dubbelväsen tager sig
här mångahanda uttryck, men väl
till märkandes med medkänslans
rätt för en sedan årtusenden
undertryckt stor och oumbärlig
samhällsklass, medan Quidings
trosbekännelse går i den historiska
skildringens objektivt lugna och fasta
bana. När Strindberg läste
Quiding ”hörde han sång i luften, och
änglaröster sjöngo frid och salighet
på jorden”. Idéinnehållet är i
Strindbergs ”Lilla katekes” icke
heller alltigenom Quidings. Pör att
endast nämna kvinnofrågan har som
bekant Strindberg alltid haft i
denna fråga helt sitt huvud för sig.
Katekesen, nu för första gången
tryckt och upptagen i Strindbergs
”Samlade skrifter” (del 16, 1913),
författades i mitten av 80-talet, ar
utgivaren som den antagligaste
tidpunkten fastställt till 1884 eller
början av 1885; vi skulle vilja hålla
1884 för det troligaste.
Manuskriptet till ”Allmänna missnöjet” var
avsänt till Bonnier den 12 febr. 84;
samma år blevo de två
tidningsartiklarna i ”Budkaflen” synliga.
Men i avsnittet 6 i självbiografins
4:de del, med ”Rousseau” till
överskrift, författat visserligen under
1886 men upplevat 1884, återkallar
Strindberg redan sin begeistring
för Quiding. Det^blir dock icke
klart vilketdera året, som är det
avgörande; skall 1884 godtagas, då
föll Quiding i ogunsten samma år
som Strindberg upptäckte honom
och skrev sina genuint quidingska
underklassdokument.
Quiding-remi-niscenserna upphöra dock icke att
visa sig. ”Utopier i verkligheten”,
utkommer från trycket 1885, där
bland berättelserna även
”Nybygg-nad*’ finnes — i manuskript
färdigt den 29 jan. s. å., i vissa
partier dock före utgivandet
omskrivet, men knappast början, som till
sitt idéinnehåll är äkta quidingskt.
Om ”Nybyggnad” säger Strindberg
på olika ställen dels att hans
novell är ”författad efter tryckta
källor”/ dels i allmänhet att hans
”Utopier” utgöra ”positiva förslag
i Saint-Simons anda”. Men han
säger också, att nybyggnadsföretaget
var det, som (under 1884) mest
tilltalade honom. Hos Quiding fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
