Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5 A (Extranummer), 1916 - Lundstedt, Vilhelm: Förräderidomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förutsättning skulle hänsynslöst ha
avslöjat den mest upprörande brist
på juridisk konsekvens och
kontinuitet. Det hade nämligen inneburit
en alldeles oförsvarlig ojämnhet i
lagen — och det moraliska ansvaret
härför hade tungt drabbat
lagstiftaren — om man kunnat åberopa
lagligt stöd för att till straffarbete och
vanfräjd såsom landsförrädare döma
vissa representanter tör
fredssträ-vandena i landet blott på grund av
deras verksamhet för freden, under
det att de s. k. aktivisterna,
ansvarslösa män — vilka så litet känt sin
förpliktelse som svenska
medborgare, ja t. o. m. som innehavare av
framskjutna förtroendeposter i vårt
samhälle, att de icke ens så mycket
behärskat sina sympatier och
intressen för ett visst främmande land,
att de avstått från att uppsåtligen
direkt arbeta på att provocera fram
en krigsförklaring från Ryssland
och England * eller att, om detta ej
lyckades, få vårt land tvingat att
själv förklara dessa länder krig —
kunnat undgå att drabbas av lagens
straffande arm. Jämför man här ii
ömse sidor farligheten och uppsåtet
— och det är dessa faktorer, som äro
utslagsgivande för
rättsmedvetandets dom — så kan man ej ha någon
tvekan, angående vilka denna dom
måste drabba. Ytterligare kommer
i denna jämförelse till de nu dömdas
favör — fortfarande under det
oriktiga antagandet, att rådhusrättens
dom varit lagligen grundad — att
deras beivrade åtgöranden
förestavats av oron för just denna krigs
-hetsande propaganda och gått ut på
att om möjligt hindra, att ett så
oerhört brottsligt uppsåt som det,
varav all denna propaganda
uppbu-rits, skulle få krönas med framgång.
Att — med hänsyn till den
socialdemokratiska partiledningens sam-
* Angående den grova brottsligheten
häri se nedan.
vetsgranna vakthållning om vårt
lands värnande mot dessa
aktivisti-ska fiender inom dess egna gränser
och den djupt medvetna känsla av
arbetarepartiets ansvar för vårt
lands öden, som denna ledning just
nu under denna skickelsedigra tid så
klokt och framgångsrikt
manifesterat — ungdomsförbundets kongress
och de nu dömda handlingarna
måste betraktas såsom överflödiga
och dessutom klandervärda på
grund av den fara, de kunde
medföra för den nu mer än någonsin
betydelsefulla enigheten inom
arbetarepartiet, är givetvis något, som
domstolen i sin prövning av målet
ej haft vare sig plikt eller
befogenhet att särskilt beakta, så mycket
mindre som annat dock ej kunnat
utredas, än att de dömdas uppsåt i
varje fall blott gått ut på att
motarbeta aktivismen och bevara freden
åt landet.
* *
Emellertid ligger nu saken så, att
domen helt och hållet saknar Ngrundl
i svensk lag. Detta borde — strfingt
taget — en domare inse redan på
grund av de kvalifikationer, som
motivera hans ämbetsställning.
Emellertid hade de anklagade ju
$om bekant icke nöjt sig med att
utan vidare hänvisa rättsfrågan till
domstolens prövning. Kanske i
känslan av att den svenske domaren
dock icke alltid i så hög grad, som
önskligt vore, behärskade
kunskapen angående rättssatsernas
innebörd, hade de framlagt en
synnerligen omfattande utredning, vilken
icke, sfåsom eljest plägar vara fallet,
huvudsakligen begränsade sig till
bevisningen 0111 de anklagades
handlingar och uppsåt utan tvärtom till
stor del gick ut på att visa, att
samtliga de lagrum, som av åklagaren
itberopats, redan å priori icke kunde
erhålla någon tillämpning i målet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
