- Project Runeberg -  Tiden / Åttonde årgången. 1916 /
175

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5 A (Extranummer), 1916 - Lundstedt, Vilhelm: Förräderidomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mas. I dylikt avseende har man att
tänka sig att domstolen — trots det
att det ej framgår av premisserna
i utslaget — likväl tilläventvrs
funnit, att yttrandena gått ut på att
förleda adressaterna att i fö
r-rädlig avsikt hindra
användandet av rikets stridskrafter.
Här möter nu spörsmålet:
Varför har detta ej utsagts i
domen? På spörsmålet kan blott
två svar givas, båda doek av den
beskaffenhet, att man — åtminstone
tillsvidare — har svårt att anse dem
tiktiga. Det ena skulle innebära,
att argumenteringen genom att
uttryckligen innehålla ett
konstaterande av de tilltalades förrädliga
avsikt skulle ha förlorat all kraft,
eftersom av vad som förekommit
var och en — utom, enligt vårt
antagande, domstolen — måste inse, att
strävanden av vilken art som helst,
vilka — såvitt visats — blott syfta
åt att bevara freden oeh värna
rikets säkerhet gent emot ett för
densamma så farligt brott som den
ak-tivistiska agitationen, * icke kunna

* Att denna ej blott moraliskt utan
även enligt strafflagen är ett grovt
brott framgår av S. L. 8:7 jfd med 5 §

samt 8: 14 och T. F. 3 § 9 mom. 8: 14

lyder.

”Sprider någon kring
landet ut lögner eller falska
rykten, de där för rikets
säkerhet farliga äro, i uppsåt
att därmed komma allmänt

buller eller o väsende åstad;

dömes till straffarbete i högst
två år eller fängelse i högst,
sex månader, där gärningen
ingen verkan hade, som
svårare straff medförer. ’1

De sista orden föra över till det i 8: 7
ined straffarbete på livstid eller från oeh
med 4—10 år straffade försöket till
brott som i 8:5 sägs. 8: 5 lyder:

”Har svensk man genom
nppmaning eller eljest
uppsåtligen förmått
främmande makt att med krig
anfalla riket.. . miste livet
eller dömes till straffarbete
, på livstid.”’

— hur man än eljest vill
karakterisera dem — tillskrivas det nästan
rakt motsatta syfterrfMet att förråda
landet åt fienden. Sådant motiv
för argumenteringens
ofullständighet vågar man dock icke tilltro
domstolen. Det andra svareft går ut på
att denna av vårdslöshet
försummat i utslaget uttala sin
uppfattning om att de dömdas förrädliga
avsikt blivit utredd. Detta blir också
svårt att antaga. Ty utöver denna
ämbetsförsummelse finge man —
liksom f. ö. även i det förra svaret på
frågan — också påbörda domstolen
omdömet, att de tilltalade
manifesterat förrädlig avsigt, ett omdöme

Det är all anledning att beakta, att
varje sådant uppsåtligt försök enligt
lagen involverat förräderiavsikt. Med rätta
har lagstiftaren — utgående från svenskt
anfallskrigs oförenlighet med svensk
författning — funnit, att svensk mans
provocerande av främmande makts
krigsförklaring mot vårt land liksom försöket
härtill alltid måste vara utfört i
förrädlig avsikt. Visserligen äro samtliga
de nu citerade stadgandena icke
tillämpliga å den i aktivist pressen bedrivna
agitationen. Utanför denna skurkaktiga
litteratur, som blott är åtkomlig efter
T. F. 3 § 9 mom. (se här nedan), har
emellertid förekommit en god del r
e-d a n b e v i s 1 i g aktivistpropaganda,
som måste vara hemfallen antingen
under 8: 7 eller 8: 14 S. L. Att med
litet inkvisition av den art, som
bedrivits under förräderimålet, ytterligare
en mängd sådan propaganda skulle
kunnat framdragas är väl ej tvivelaktigt.
T. F. 3 § lyder:

’ ’Såsom missbruk av
tryckfriheten anses: 9: 0
Smädliga, förgripliga eller till
osämja med främmande
makter syftande omdömen och
yttranden om samtida
nationer eller stater, med vilka
riket är i fredligt
förhållande, om deras ... inre eller
yttre förhållanden, företag
eller underhandlingar;
förbrytelsen skall anses enligt
8 kap. 28 § strafflagen och
skriften konfiskeras.11

Straffet ar straffarbete i högst
två år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1916/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free