Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5 A (Extranummer), 1916 - Undén, Östen: Dödsstraff å strejk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dödsstraff å strejk?
För TIDEN av ÖSTEN UNDÉN
Vanligen föreställer man sig, att
strejk som sådan icke drabbas av
straff enligt svensk lag — frånsett
speciella fall, då de strejkande äro
anställda som tjänstemän och ej
erhållit avsked i vederbörlig form,
eller då de genom strejken kränka
en militär tjänstgöringsplikt. Den 3
maj detta år synes emellertid
Stockholms rådhusrätts sjunde avdelning
hävdat den åsikten, att strejk före
eller under krig kan vara straffbar,
och att den tillämpliga straffskalan
sträcker sig mellan livstids
straffarbete och dödsstraff.
Förräderidomarna av nämnda dag innehålla
nämligen in nuce det påståendet,
att deltagare i en strejk, som
anordnas omedelbart före eller under
ett krig, och som är ägnad att
hindra användandet av krigsfolk mot
fienden, göra sig skyldiga till
sådant förräderi, som enligt 8 kap.
6 § strafflagen är belagt med
dödsstraff eller straffarbete på livstid.
Domstolen förklarar, att det
”måste anses utrett, att en var av de
tilltalade med sitt anförande, även om
detta ej inneburit direkt uppmaning till
brottsligt förfarande, likväl åsyftat att
söka förleda dem för vilka anförandet
var avsett, att inför ett förestående
krigsutbrott anordna storstrejk för att
därigenom förhindra användandet av
rikets stridskrafter för avsedda ändamål”.
De åsyftade yttrandena å
kongressen innehålla, enligt domstolens
uppfattning, indirekta
uppmaningar till ”sådant brott, som avses i
6 § 3 mom. samma (8:de) kapitel”,
d. v. s. militärt landsförräderi av
den art som den begår, vilken ”i
förrädlig avsikt hindrar
användandet av rikets eller med detta
förbunden makts krigsfolk emot
fienden”. Om nu uppmaning till
strejk är uppmaning till dylikt
landsförräderi, så är tydligen
strejken själva
förräderihandlingen, d. v. s. en
handling, bestraffad med dödsstraff
eller straffarbete på livstid. Att göra
skillnad mellan storstrejk och mera
partiella strejker låter sig
naturligtvis icke göra. För en sådan
åtskillnad saknas varje stöd i
lagrummet. Är det så, att storstrejk,
oavsett om deltagarna äro under
vanliga förhållanden oförhindrade att
nedlägga arbetet, kan förvandlas,
till straffbart förräderi, om den
sker strax före eller under ett krig,
så kan vilken partiell strejk som
helst få samma karaktär. Det ena
fallet kan lika väl eller lika illa
passas in under lagbudet: ”svensk
man, som i förrädlig avsikt hindrar
användandet av rikets eller med
detta förbunden makts krigsfolk
mot fienden, miste livet...” Allt
hänger tydligen på — enligt den
ifrågavarande tolkningen — om
strejken (t. ex. vid en enskild järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
