Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1916 - Engberg, Arthur: Immanuel Kant och fredsproblemet - Palmstjerna, Erik: Ett nytt hjälpmedel till fredens bevarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iiella proletariatets eniga och
samfällda fredsvilja grundade kamp
mot kriget ligger dock samma
grundsyn som hos Kant, när han
säger:
”Människornas rätt måste hållas i
helgd, det må kosta det härskande
våldet aldrig så stor uppoffring. Har kan
man icke halvera och hitta på ett
mellanting av. pragmatiskt betingad rätt
(mellan rätt och nytta), utan all politik
måste böja sina knän för den förra, men kan
i gengäld hoppae på att — om också
långsamt — nå fram till det stadium, där den
evigt skall stråla.”
Ett nytt hjälpmedel till fredens bevarande.
För TIDEN av ERIK PALMSTIERNA.
För några veckor sedan gick en
notis genom pressen att k. m:t
enligt art. 2 uti en med Förenta
staterna avslutad konvention beslutat
utse f. justitierådet H e 11 n e r och
norske ministern H a g e r u p till
ledamöter uti en i avtalet omnämnd
undersökningskommissionen.
Notisen gled flyktigt förbi. Få
uppmärksammade den och inte heller de
organiserade fredsvännerna syntes
fästa särskild vikt vid saken. I
riksdagen har man för dagens
mångahanda andra bestyr icke tänkt på
den — vår riksdag ägnar sig, som
bekant, föga åt de utrikespolitiska
angelägenheterna. Och dock
innebar det lilla meddelandet en
underrättelse som för alla, vilka vilja se
Sverge medverka till uppbyggandet
av ett rättssamhälle i världen, borde
vara ägnad att tilldraga sig livlig
uppmärksamhet och
tillfredsställelse. Den angav nämligen, att
Sverge definitivt inordnade sig i
ledet bland de stater, vilka ingått de
s. k. Bryanska traktaterna för
att ”befrämja världsfredens sak”.
Yi äro n :r 30 i ledet och ha som
vanligt när det galler fredsfrågor i
likhet med tyska riket först sent omr
sider gått med. Före oss ha H o
1-land (dec. 1913), Schweiz
(febr. 1914), Danmark (april
1914), Italien (maj 1914),
Norge (juni 1914), Frankrike
(sept. 1914), Storbritannien
(sept. 1914), Ryssland (sept.
1914) avslutat sådana traktater
med Nordamerikas förenta
stater. Vår konvention
undertecknades 13 okt. 1914 och
ratificerades 11 jan. 1915.
För att förstå dessa avtals
betydelse bör man ha någon kännedom
om anledningen till och sättet för
deras tillkomst.
Det var pä
Interparlamen-tariska Unionens möte i
London det första uppslaget till
dem gavs. Man var då sysselsatt
med utarbetande av en
mönster-skilj edomstraktat, vilken skulle
framläggas för 1907 års
Haagkonfe-rens — den blev också till stor nytta
där — men under arbetet fann man,
som naturligt är, att
skiljedomen icke är något allena
saliggörande medel. Den är snarare en
nödfallsutväg, då lagskipning icke
kan ske av regelrätta domstolar och
begränsad till sin användbarhet, i
det intressefrågor ofta endast med
största svårighet kunna bringas till
skiljedom. Denna hänför sig också,
tekniskt sett, mer till avgörande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
