Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1916 - Palmstjerna, Erik: Ett nytt hjälpmedel till fredens bevarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvister, vilka röra tolkning av
bestående avtal och sådant, vilket kan
juridiskt åtkommas, enär det faller
under befintlig rätts tillämpning.
Men de elakartade intressespörsmår
len, vilka just äro de som äro mest
ägnade att utlösa kriget, falla
väsentligen utanför denna kategori av
tvister, som skiljedomen kan ta om
hand. Man fann sig sålunda stå här
som på så många andra områden
inför den situationen, att det ideal
årtiondens ansträngningar syftat
att vinna — nu skiljedom i alla
tvister — när målet hunnits något
närmare visar sig ha varit en
förenkling av ett invecklat problem.
Allt vinnes icke på den väg som
linjerät och klar utstakades. Också
andra vägar måste banas för att
det verkliga målet,
fredstillståndets betryggande, måtte nås.
Skiljedom och fred bli ej längre
identiska. Skiljedomen framstår
endast såsom ett av de hjälpmedel
vi treva efter för att avvärja
krigets olycka.
Men hur finna komplementet,
detta nya medel, som kan leda till
ett underlättande av arbetet på
intressetvisters
avvecklande i sämja och utan strid?
Nyligen har d:r Chr. Lange
uti en skrift om ”The
American Peace Treaties” tecknat
några drag av de försök i denna
riktning, vilka bedrivits under de
sista åren och som utmynnat bl. a.
i den svensk-amerikanska traktat
jag nyss omnämnt. Med ledning av
denna gör jag här några
anteckningar och reflexioner.
Det var Bryan själv som 1906
under debatten om
mönstertraktaten framkastade den tanken, att
tvister, vilka enligt denna äro av
beskaffenhet att icke kunna
underställas skiljedom, i stället böra, innan
krig förklaras, underställas
Haag-domstolen eller någon annan
opartisk institution för närmare under-
sökning av saken; allt med rätt för
parterna att därefter avgöra tvisten
på det sätt dessa finna mest
tjänligt. Framställningen var, som man
finner, något oklar.
Haagdomsto-len ville Bryan tilldela uppgifter som
denna icke är kallad att fylla och
i övrigt hade han inte fått riktigt
grepp på saken, men ett uppslag
låg likväl häri. Unionens råd insåg
också betydelsen av det
framställ-da förslaget och man beslöt göra
följande uttalande:
”Konferensen uttalar det önskemål^
att makterna i varje skiljedomsfördrag,
däri förbehåll göres för nationell
självständighet, vitala intressen o. s. v., måtte
införa följande klausul, vilken Förenta
staterna och Storbritannien upptagit, i det
mellan dessa länder år 1897 uppgjorda
utkast till fördrag:
”Uppstår tvist mellan de
kontraheran-de makterna, som enligt konventionens
bestämmelser icke skall hänskjutas till
skiljedom, må parterna icke öppna
fientligheter av något slag, innan de
gemensamt eller var för sig hava, allt efter
omständigheterna, framställt begäran om
tillsättande av en
mellanfolk-lig undersökningsnämnd eller
om medling av en eller flera vänskap*
ligt sinnade makter. Sådan ansökan
skall vid behov ske i enlighet med § 8 i
Haagkonventionen för avgörande på
fred-lig väg av mellanfolkliga tvister.”
Det framgår av detsamma, att
man tänkt sig införandet av en ny
internationell institution, den
”mellanfolkliga undersökningsnämn-den”, vilken skall ta hand om de
tvister, vilka icke lämpligen kunna
bli föremål för skiljedom. Ännu
sammanställes emellertid
medlings-förfarandet med den nya metoden,
vilken mer framstår såsom ett
tänkt önskemål än som ett
praktiskt utformat nytt tekniskt
fredsmedel.
Först år 1911 nådde man fram till
ett införande av undersökningsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
