Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1916 - Palmstjerna, Erik: Ett nytt hjälpmedel till fredens bevarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
farandet uti de traktater som
upprättades. Det var de s. k. K n o
x-traktaterna mellan Förenta staterna
å ena sidan oeh Storbritannien samt
Frankrike å den andra. De
konventioner, vilka avslötos den 3 aug.
detta år voro vanliga
skiljedoms-traktater, men till dessa hade man
i full överensstämmelse med
Inter-parlamentariska unionens
hemställan av år 1906 fogat ett stadgande
(art. 2), varigenom en ”joint high
eommission of inquiry”, en
parite-tisk undersökningskommission,
tillsättes, bestående av sex ledamöter
i regel, därav tre från vardera
sidan. Denna tilldelas tre särskilda
uppgifter, nämligen: 1)
undersökning av de tvister, vilka kunna
underställas skiljedom och avgivande
av en rapport, vilken skall tjäna
till grundval för
skiljedomsförfa-randet; 2) undersökning och
rapport angående tvister, vilka icke
äro av beskaffenhet att kunna
avdömas och därför falla utanför en
skiljedomstols räckvidd;
undersökningen skall i detta fall tjäna till
ett klarläggande av fakta och de
omständigheter av olika slag, vilka
kunna vara till ledning för frågans
bedömande; rapporten må
innehålla ”sådana förslag och
uttalanden, som kunna befinnas lämpliga”;
3) ’beslut — i händelse parterna äro
av olika mening — angående
huruvida en tvistefråga enligt
konventionen är av natur att böra avgöras
genom skiljedom eller icke.
Dessa traktater blevo, tyvärr,
aldrig ratificerade. Förenta staternas
senat uppställde sådana villkor
härför beträffande Monroedoktrinens
obegränsade tillämpning,
utlänningars inflyttning och
skolförhållan-den m. m., att hela planen förföll.
Det blev mr B r y a n själv, nu i
egenskap av utrikesminister, som år
1913 fick med resultat fullfölja sitt
uppslag vid Interparlamentariska
Unionens konferens 7 år tidigare.
Vi erinra oss den diskussion i
världspressen, som uppstod med
anledning av hans memorandum till
makternas sändebud i Washington
den 7 april 1913. Detta lydde i
huvudsak:
”Förenta staterna äro beredda att
med samtliga makter avsluta
traktater, som innebära, att alla tvister
av vad slag de vara må underkastas,
prövning av en internationell
undersökningskommission och att
ingen krigsförklaring eller fientlig
handling må börja, innan
kommissionen avgivit sitt utlåtande;
kommissionen skall träda i verksamhet,
utan att initiativ i detta syfte
behöver tagas av någondera parten:
dess utlåtande skall inom
överenskommen tid avlämnas, varefter
parterna ha full handlingsfrihet.”
Här förutsättes alltså att
kommissionen, vilken tillkommit genom
samstämmiga beslut mellan
parterna, redan i fred skall automatiskt
träda i funktion, så snart en tvist,
uppstår. Man är tydligen på väg
att forma en ny sorts överinstans,
dit tvister mellan staterna
hänskju-tas och som oberoende av deras,
vilja träder emellan, innan en
konflikt visar tendens att bli allvarlig.’
Intill juli 1914 hade 34 stater ”i
princip” biträtt det Bryanska
förslaget och dess utarbetande i
traktatsform tog sin början. Den
första traktaten ingicks med det lilla.
San Salvador.
Det var klart, att
Interparlamentariska Unionen genast skulle
komma i rörelse för att understödja
dessa strävanden, som ju haft sitt
ursprung i dess egen verksamhet.
Också finna vi, att konferensen i
Haag år 1913 gjorde följande
uttalande :
;,Med hänsyn, till att presidenten och
statssekreteraren i Amerikas Förenta
stater hava anmodat samtliga regeringar,,
som undertecknat Haagkonventionerna>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
