Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1916 - Palmstjerna, Erik: Ett nytt hjälpmedel till fredens bevarande - Carleson, C. N.: Annexioner och krigsskadestånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se med uppfattningen hos det stora
flertalet inom vårt folk, som ieke
vill att Sverge skall stå inför
världen som en av de hämmande
faktorerna vid uppbyggandet av
rättssamhället.
Nu kan man fråga sig vad den
vidare utvecklingen av de
amerikanska traktaterna kan bli sedan
efter krigets slut fredsarbetet
börjar med förnyad kraft. Får man
draga en näraliggande analogi från
skilj edomsväsendets område tror jag
att man kommer att inrikta
arbetet dels på uniformerandet av
5 ’
undersökningskommissionstrakta-terna”, dels på upprättandet av en
för alla stater gemensam
internationell undersökningsinstitution, en
samling organiserade experter, vilka
arbeta året runt. Således även här
upprättandet av en mönstertraktat,
som alla förena sig om och vidare
frigörandet av
undersökningskommissionen från specialtraktatema—
precis som det gått med
skiljedoms-institutet och införandet i stället av
en hänvisning till en mellanfolklig
permanent institution.
Det initiativ, vilket togs- inom
In-terparlamentariska Unionen 1906
skulle följaktligen i sinom tid, efter
åtskilligt trevande leda fram till en
allmänt erkänd ny metod för
mel-lanfolkliga tvisters avgörande, för
vilket ändamål vid sidan om
skiljedomstolen i Haag en institution, som
icke dömer efter gällande rätt, utan
veikställer undersökningar och
framställer förslag till tvisters
bi-läggande oberoende av om dess
medverkan av de tvistande
påkallats eller ej, kommer att
organiseras.
Det är en stor tanke som ligger
häri. När skall den förverkligas?
När skola människorna återvända
till förnuftet och återupptaga sitt
arbete på fredens säkerställande i
den värld som kallar sig civiliserad?
Det är icke gott att svara härpå,
men tror man, trots allt, på det goda
inom människan, och de
gemensamma intressen som mana viljorna till
samarbete, kan detta likväl ej dröja
alltför länge.
Annexioner och krigsskadestånd.
Några reflexioner om "varaktig fred”.
För TIDEN av CY N. CARLESON.
I.
Det råder en vaneföreställning
att ett krig, för att vara riktigt
”segerrikt” för den ena parten, bör
sluta med områdens definitiva
erövring. Denna föreställning har
uppvuxit under intrycket av
prejudikaten från de flesta fredsslut
hittills. Segraren tilltvingar sig
gränsregleringar i kraft av sitt övertag,
och häremot tillstädjas befolknin-
garna ingen appell till deras vilja,
mening eller intressen.
Erfarenheten borde dock ha lärt
oss, hurusom just dylika
fredsfördrag äventyra freden och i sig bära
fröet till nya krig. Erövringar
inom Europa betyda i våra dagar, att
en tätt sammanboende, under
främmande förvaltning bragt befolkning
utsättes för av erövrarens
misstänksamhet vidtagna tvångs- och undan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
