Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1916 - Karleby, Nils: Är en minimilönelag en socialistisk åtgärd?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter starkare än annorstädes; i varje
fall behöva vi icke för att förklara
åtgärder i Englands samhällsliv gå
till en sådan fatalism som att påstå,
att det icke är arbetareklassens
kamp utan de ekonomiska
förhållandena själva, som driva fram ’
Socialistiska” åtgärder.* Varför
skulle det då finnas en klasskamp? Det
kan Möller från sina egna
utgångspunkter icke tillfredsställande
förklara, och Möllers resonemang
leder faktiskt till uppgivande av ali
kamp; det sköna målet kommer
ändå, och att arbeta för ett aldrig
så skönt mål om man hinner det
utan arbete faller ingen in.
Till att börja med skall
konstateras, att denna fatalism icke är
marxistisk och icke materialistisk
historieuppfattning. Den är
tvärtom den karrikatyr av
materialistisk historieuppfattning, som
Steffen icke utan framgång
kritiserar och som Marx på sin tid
kategoriskt utdömde.
Det är icke de ekonomiska
förhållandena själva, som föra socialismen
med sig som en kork flyter fram på
en flod. Det är heller icke
klasskampen. Det är båda i förening.
Lösningen sammanfattas av Max
Adler * på ungefär följande sätt:
* Möllers artikel s. 145: "att de mest
socialistiskt betonade gärningarna skett i
England, ehuru det socialdemokratiska
partiet där är svagast, utgör ett vältaligt
bevis för att de ekonomiska förhållandena
äro den historiska utvecklingens
bestämmande faktor * ’... ’ ’De flesta skola nog
i denna uppfattning se den renodlade
fatalismen". — Det hela står emellertid i
strid med Möllers tankegång att
socialismen kan vara stark, ehuru
socialdemokratins partistyrka är oansenlig.
"Klasskampen driver utvecklingen framåt
vare sig man predikar klasskampen som
socialismens huvudmaxim eller ej", sid.
145. — Den följande framställningen avser
att reda upp denna punkt, förhållandet
mellan ekonomisk grundval och klasskamp,
vilken Möller knappast fått rätt klar.
* Marx als Denker, Berlin 1908. Sid.
34—35. — Jfr Hägerström, Social teleologi
i marxismen.
På en viss punkt av ekonomisk
utveckling uppstår nödvändigt
behovet av förbättringar i
arbetarklassens läge. Så snart detta skett,
driver det med nödvändighet till
studium av den sociala
lagbundenheten. I stället för
deklamationerna om människorättigheterna träder
det vetenskapliga utforskandet av
människoödena. Och liksom
slutligen det sociala livets kausala
lagbundenhet öppnar sig för
kunskapen, för en klass’ medvetande, blir
denna kunskap eller detta
medvetande samtidigt målmedveten aktion
för samhällets omgestaltning. Men
denna insikt i det sociala livets
lagbundenhet kan icke vinnas, förrän
denna lagbundenhet självt
fram-bragt betingelserna för den
samhälleliga omgestaltningen, vilken för
sin fulländning erfordrar
människans kännedom om hela denna
process. Endast .emedan en vidare
utveckling av det sociala livet icke
är kausalt möjlig utan att
vitalt skada större delen av samhället,
endast emedan de sociala
gestaltningarnas kausalitet numera såsom
kau salfa k tor erfordra den
medvetna ledningen, endast
därigenom uppstår på denna punkt
medvetandet om den sociala processens
lagbundenhet, i överensstämmelse
med vilken därefter det samhälleliga
livet strävar efter planmässig
gestaltning.
Eller enklare uttryckt: Den
ekonomiska utvecklingen framtvingar
själv på en viss punkt människans
medvetande om den ekonomiska
lagbundenheten. Men sedan detta
medvetande uppstått är även det
en kausalfaktori
utvecklingen; utvecklingen kan icke komma
vidare, utan att detta medvetande
omsatt i planmässiga strävanden
medarbetar däri. Problemet om
den ekonomiska lagbundenhetens
förenlighet med klasskampens
nödvändighet är sålunda löst. Utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
