Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1916 - Karleby, Nils: Är en minimilönelag en socialistisk åtgärd? - Souchy, Augustin: Krigsfilosofi i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
proletariatets klasskamp — d. v. s.
målmedvetet arbete i utvecklingens
riktning # — kan icke den ekonomi-
* Men detta arbete kan proletariatet
alltså heller ieke undandraga sig,
såvida ieke (Obs.! Engels uttryck!) samhäl-
ska kausaliteten leda till ett
socialistiskt samhälle.
let skall stagnera eller arbetarna sjunka
till kinesiska kulis* ståndpunkt. — Engels,
Eugen Duhrings umwardzung der
Wissen-schaft.
Krigsfilosofi i Tyskland.
För TIDEN av AUGUSTIN SOUCHY.
I en tid, då den andliga kulturen
för länge sedan förklarat sig vara
för freden och i denna ser det enda
sedliga, enda kulturella och enda
utvecklingsbefordrande, har
krigs-furien höjt huvudet oeh rasar nu
sedan två år tillbaka på det
avskyvärdaste sätt.
Då kriget mellan de europeiska
staterna utbröt gällde det för
krigets herrar att genom sina organ
rättfärdiga kriget och det med
hänsyn till den höga moraliska
freds-tanke, som karaktäriserar vår tids
utveckling.
De tyska universitetsfilosoferna
ha tagit detta som sin uppgift.
Dessa tyska universitetsfilosofer
synes ha glömt de ord Schopenhauer
för några årtionden tillbaka
tillro-pade dem: Ert handlande är
baserat på avsikt, ej på insikt. Det är
väl alltid så: den som har mest på
sitt samvete han har också största
orsaken att söka polemisera bort
fakta. Denna förnimmelse har man
också då man hör de tyska
filosofernas resonemang om kriget.
Genom det borgerliga samhällets
kris har också etiken på ett mycket
eklatant sätt gjort fullständig
bankrutt. I syfte att söka dölja det
kapitalistiska — borgerliga —
statliga samhällets etiska bankrutt har
den filosofiska vetenskapen tagits
till hjälp.
Det är intressant att se hur just
tyskarna med iver söka finna
samklang mellan kriget och etiken.
Man må betänka: nutidens krig,
barbarismens brännpunkt — och
nutidens högt utvecklade etik!
Detta utgör ett bevis på att de
måtte hava ett mycket dåligt
samvete.
Prof. O. Kiilpe, f. d. filosofisk
professor vid universitet i Miinchen,
höll för Miinchens Akademi der
Wissenschaften ett föredrag över
”etiken och kriget”, vilket föredrag
även utkommit i tryck. Däri
försöker han framställa krigets etik. Han
står långt ifrån ensam härvidlag.
Rudolf Eucken, den gamle
filosofen, innehavare av nobelpriset,
blåser likaledes entusiastiskt i
krigs-basunen och flera andra av
vetenskapens ljus följa hans exempel. Av
Kiilpes skrift framgår att han söker
å ena sidan förena etiken och
kriget, alltså söker han etiskt
rättfärdiga kriget, å andra sidan vill han
skapa en etik, som gör kriget till en
faktor som befordrar sedligheten.
För att nå detta måste man
givetvis ”etisch umlernen”, som
professor Kiilpe uttrycker sig. Ty vi
enkla människor veta ju endast ett:
om vi förgripa oss på våra
medmänniskors egendom, utan avseende på
nation eller land, eller rent av
förgripa oss på deras liv, så handla vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
