Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1916 - Souchy, Augustin: Krigsfilosofi i Tyskland - Langenfelt, Gösta: Henry Lawson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ende och. jagövervinnelse
frambringas. Man känner sig i detta
mycket stark.
I verkligheten avslöjar sig dock
detta framhållande av dylika
egenskaper som sedliga moment, vid
närmare betraktande, som ett bedrägeri
mot det sedliga medvetandet. Om
medlemmarna av ett rövarband vid
utförandet av ett planlagt rånmord
visa varandra aktning,
kamratskap, förtroende och
hjälpbered-skap och jagövervinnelse — kan man
då därifrån sluta sig till ett sedligt
moment i rånmordet?
Jag skulle naturligtvis inte ens
drömma om att likna de i kriget
inblandade staterna vid rånmördare.
Yad jag tror mig ha kunnat bevisa
är, att kriget såsom sådant, liksom
fallet med rånmordet som sådant
in-le äger någon grund för
framska-pande av sedliga egenskaper, utan
att dessa egenskaper, trots alla
fördärvliga inflytanden, finnas kvar
i varje människosjäl som
ursprungliga goda egenskaper, och i därför
lämpade ögonblick, till vilka nöd och
fara i främsta rummet äro att
räkna, träda fram.
Då nu i krigstid nöd och fara blir
betydligt större än i fredstid,
måste givetvis till följd av en
psykologisk lag också det, som
framspringer därur, i större och rikare grad
visa sig.
Efter dessa
överläggningar blir alltså
intet kvar av dylika sedliga
moment hos kriget. I
stället vore det
betydligt fruktbarare för
filosoferna att befatta
sig med krigets
inflytande på etiken i
motsatt mening, nämligen
sedernas förråande, och
borttvingandet av varje
högre sedlig känslaoch
värde.
En annan intressant bild vore
beaktandet av krigets inverkan på
etiken, mänskligheten i allmänhet,
kulturskatterna, det fredliga arbetet
välstånd, glädje och njutning, egen
dom, familjelycka, kärlek, vänskap,
uppfostran, estetik, konst,
fortplantning, utveckling, folkhälsa,
folkhushållning, medlidande, allmän lycka
o. s. v., o. s. v.
Henry Lawson.*
En norsk-australisk skald.
För TIDEN av GÖSTA LANGENFELT.
I slutet av år 1911 tillskrev jag
greve Birger Mörner, som då
nyligen återkommit från sin konsulspost
i Sidney (Australien), för att erhålla
några upplysningar om den australi-
* Lawson uttalas ungefär Låsen. — En
utförlig framställning av den australiska
litteraturen återfinnes i Nordisk
Tidskrift 1913.
ska diktarvärlden. I ett vänligt
svar underrättade han mig, att den
engelskspråkiga litteraturen i den
yngsta världsdelen vore synnerligen
litet beaktansvärd och föga
originell, ”men”, tilläde han,
”egendomligt nog är den främste nu levande
lyrikern av skandinavisk börd”.
Orsakerna till mitt intresse för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
