Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1916 - Carleson, C. N.: Neutralisering, skadestånd åt folken och rustningsreduktion. Diplomati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
princip och taktik klarläggande av
massornas umbäranden, förluster i
•blod oeh. existensmedel, i stegrade
priser, i lidanden av alla slag, och
härför fordra skadestånd av resp.
länders ansvarshavande i form av
en ny tingens inre gestaltning
även. Det bör bliva
arbetareklassernas uppgift att låta den
socialistiska kritiken av
samhällsförhållandena skärpas och utmejslas av
krigets erfarenheter, att både giva den
syntetisk schwung och den ökade
detaljrikedom, som kriget skänkt oss
till lykta in i systemets skrymslen
och vrår, och att sålunda med stöd
härav fordra — först och främst för
läkande av krigets otaliga sår —
omedelbart genomförande av en rad
av åtgärder, som sammanfattas i de
ekonomiska minimiprogrammen. Och
folken ha då även — ej minst med
tanke på de nödvändiga
ekonomiska åtgärderna — ytterligare ett
kraftigt motiv för fordran på
un-danrödjande av alla politiska
klass-privilegier, rensning av byråkratin
och parlamentens radikalisering
genom bortsopande av de
maktgarantier, bakom vilka förskansningar
bourgeoisin kunnat driva sitt
na-tions- och kulturfördärvliga spel.
Mer eller mindre klart känna vi
för visso behovet av ny
parlamentarism, som utan
försvagande inskränkningar samlar
folkvilja och folkmakt i allmänna
rösträtten och parlamentet samt hårt
binder och underordnar all s. k.
verkställande makt, ger parlamenten
på alla områden en initiativ-,
gransknings- och kommissionsrätt
långt över nuvarande trånga ram.,
samtidigt med att en tätare och
livligare rapport genomföres mellan
väljare och representanter. Det
tarvas för att bereda väg för en
omdaning av de inrikes- och
utrikespolitiska förhållandena.
Avväpning — jag
återkommer nu därtill — bör hädanefter stå
som en klar, gemensam, ledande
grundsats, som gemensamt mål på
alla socialdemokratiska partiers
program. Denna fordran bör då ryckas
ut ur sin nuvarande platoniska
isolering och aktualiseras, i det den
överallt giver färg och innehåll åt
all socialdemokratisk opinion både
inom och utom parlamenten. Den
socialdemokrati, som vill förtjäna
sitt namn, har att i sin verksamhet
ingjuta denna strävan som en
alltid förnimbar, levande
opinions-kraft i arbetet för militarismens
utplånande. Alltså ej längre en
svajande detaljkritik — å la liberal
granskning — av militaristiska
utväxter, utan ett strängt genomfört
sammanhang mellan mål och taktik
i allt, som rör det militära
försvaret. Det bör även vara förebildande
för socialdemokratisk aktion på alla
områden.
I ett övergångsskede, omedelbart
tagande vid med krigets avblåsning,
borde vi kunna tänka oss
internationell socialdemokratisk
samverkan — trots nu rådande
spänning mellan ’ ’zimmerwaldare9 9
och gammal International — för
fastställande i fråga om de olika
länderna av sådana
maximinor-mer beträffande de militära
anstalterna, att åt ländernas
rustningar förlänas en klar och otvetydig
försvars karaktär. Därtill hör
att helt tillbakatränga det
militärbyråkratiska elementet även genom
att beröva officersyrket all extra
preponderans. Krigets förhistoria
har ju tillräckligt ådagalagt, att
tävlingsrustningarna spelat en
framskjuten roll i själva
utbrottsmöjlig-heten. Därför gäller det i första
rummet att draga en oöverstiglig
barriär för rustningar, vilkas
omfång skulle kunna giva ens skenet
av att något gynnsamt tillfälle
funnes för ett överfall eller-för en
skärpning av mellanfolkliga tvister
ända till bristpunkten. Därvid tar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
