Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1916 - Blom, Gustav: Läroverken som föreläsningshärdar - Lorén, S. G.: Ökat folkligt inflytande på rättsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är alltid lämpligaste tillfället till
förändringar. Här kunde en
växelverkan äga rum. Vilja lärarna visa
sin redobogenhet till en ny form av
verksamhet av allmänt värde göra
de sitt till för denna utvidgade un-
dervisningsplikt. Vill riksdagen att
den kommer till stånd, låter den
lämpliga anvisningar i den
riktningen åtfölja sina beslut i
lönefrågorna.
Ökat folkligt inflytande på rättsväsendet.
För TIDEN av S. G. LOREN.
Domarna över de s. k.
landsförrä-darna leda osökt tanken på de
uppenbara misshälligheter, som
vidlåda svenskt rättsväsen och svensk
lagtillämpning. Folkets kränkta
rättsmedvetande reagerade också
mot det oförtydbara politiska inslag,
som rådhusrätten i sitt domslut
inlagt, De 30 :s hänvändelse till J. O.
gav åt denna djupa indignation ett
fulltonigt uttryck och visade att
sund rättskänsla icke nötts bort‘ av
påtvungna skarpa klasstrider.
Rådhusrättens dom i
förräderiprocessen står dock icke som en
enstaka företeelse i svenskt rättsliv.
Den med förhållandena något
.bekante förnimmer, att den anda, som
möjliggjorde ett dylikt
domstolsut-slag, under isynnerhet senare år
vunnit betydliga insteg och att
åkarperiet fräter rättskipningens
kärna. Den nya, från Tyskland
lånade maktfilosofiska åskådningen
undergräver icke blott den politiska
moralen utan även den rättsliga.
Det är tydligt, att vi här stå inför
det ofrånkomliga kravet att skaffa
folkets sunda rättsinstinkt ökat
inflytande vid underdomstolarna. I
arbetarepartiets politiska program
har ock denna synpunkt kommit till
uttryck. Men hittills har denna
punkt på dagsprogrammet mycket
litet uppmärksammats, vilket torde
bero på flera omständigheter, bl. a.
den att partiet haft fullt upp att
göra med säkerställandet av
arbetarnas politiska inflytande och i
samband därmed stående uppgifter.
F. n. ligga emellertid under
rättsväsendet hörande frågor till
utredning hos den s. k.
processkommissionen och härunder kan det icke anses
vara opåkallat att litet närmare
syssla med justi; detta spörsmål..
Det torde icke vara för mycket
sagt, att vår nuvarande
domstols-förordning frånhänt folkets
representanter, nämndemännen, varje
reellt inflytande på. utslagen.
Detsamma kan ock sägas om de
illitte-rata rådmännen i vissa
rådstuvurät-ter. Från att i forna tider ha varit
en betydande faktor i svenskt
rättsliv har häradsnämnden i många fall
sjunkit till fullständig
betydelselöshet. Rättens folkvalda ledamöter
ha kanske endast att ge det
kollektiva uttrycket för en ensidig, av
klassynpunkter färgad
juristuppfattning. Betecknande för
ställningen är att häradshövdingen i en viss
domsaga offentligen tillkännagivit,
att för honom vore det likgiltigt, om
nämnden placerades uppe under
taket eller så nära, att han kunde
samråda med ledamöterna. Yttrandet
har återgivits av en första
kammarledamot vid behandlingen av frågan
om särskild bevisningslag. Vid
samma tillfälle yttrade en ledamot
av andra kammaren, att det brukar
tillgå så, att vid utslagslösen ”rät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
