Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1916 - Lundstedt, Vilhelm: Hovrättens utslag i förräderimålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1) yttrandet utgör självt ett
fullbordat huvudbrott, t. ex.
ärekränkning av närvarande eller
frånvarande person;
2) yttrandet innebär förledande
till brott, som på grund av
förledandet blivit utfört;
3) yttrandet innebär deltagande
i stämpling (komplott) till brott,
som sedermera verkställts;
4) yttrandet innebär- stämpling
till förräderibrott, utan att detta
kommit till utförande.
Man har hittills ej kunnat draga
i något slags tvivelsmål, att
yttranden å slutna sammankomster blott
under någon av dessa
förutsättningar kunna vara straffbara enligt
svensk lag.* De båda utslagen i
* ?förräderimålet9 9 utgå emellertid
— hovrättens dock med en särskilt
kor.struerad, i sak betydelselös
modifikation — från den rakt motsatta
ståndpunkten. Vore denna riktig,
så skulle man enligt svensk lag
sakna s. k. slutna eller enskilda
sammankomster, varest de’ närvarande
kunde utan risk av kriminellt
ansvar fritt och otvunget utveckla
sina åsikter. Då det säger sig
självt, dels att siffran å de
närvarandes antal ej utan det allra
primitivaste domstolsgodtycke kan bilda
gränsen mellan en sluten och
offentlig sammankomst, dels ock att det
ej kan vara normgivande för
frågan: ”offentlig eller sluten sam-
* Detta spörsmål har nämligen
ingenting gemensamt med den väl icke fullt
klara frågan angående förenings- och
församlingsrättens omfång och styrka enligt
svensk rätt.
mänkomst ?9 9 huruvida privatvåning,
klubb- eller hotellokal, konsertsal,
folkets hus o. s. v. blivit för
sammankomsten använd, är det
uppenbart, att följden av de båda
utslagen, om de icke i detta avseende
saknade rättslig grund, måste bliva att
allt, som yttras i den trängre
sällskapskretsen, på klubbar eller på
vilken förening som helst, dess
syften må vara nöjen, välgörenhet,
social verksamhet etc., i själva verket
av en svensk domstol, när det så
passade sig, kunde behandlas, såsom om
det vore yttrat inför sådan
sammankomst, som strafflagen i 10:14
talar om. Denna farliga
ståndpunkt, som riktar en mördande spets
mot något av det allra väsentligaste
i den svenska friheten, anser sig
hovrätten icke intaga i strid mot
lagen, utan hovrätten finner fast
mer ett stöd för densamma i
strafflagens -bud om straff för försök
inför menighet att förleda till brott.
Den av hovrätten
såsom sluten
sammankomst erkända
kongressen har hovrätten
betraktat såsom
menighet enligt 10:14 S. L.
Man har nu att söka utleta, om
det finnes någon rimlig möjlighet
att inpressa kongressen under
begreppet menighet. For lekmannen
torde en sådan möjlighet te sig föga
plausibel. Han har hört talas om,
att det i forna tider dömdes under
bar himmel inför den
församlade tingsmenigheten, ävensom hur
Gustav Vasa på sin tid i Dalarne
talade till menigheten å kyrkval-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
