Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1916 - Lundstedt, Vilhelm: Hovrättens utslag i förräderimålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
larna. Någon gång hör man
alltjämt häradsborna vid tinget och
sockenborna i och utanför kyrkan
betecknas såsom menighet o. s. v. I
alla dessa fall är det fråga om
folkmängder, som kommit samman utan
någon bestämd ordning och med
tillträde för menige man, d.
v. s. för vem som helst, som haft
lust eller behov att infinna sig. Har
man i dessa fall ens kunnat tala om
något så pass fast begrepp som
sammankomst, så är det uppenbart, att
det blott varit fråga om
offentliga och icke slutna
sammankomster. Det gäller’ emellertid
nu att undersöka, huruvida lagen
tilläventyrs tvingar oss att fatta
ordet menighet i en betydelse, som
strider mot den av vanligt
språkbruk framgående.
Bortser man till en början
från strafflagens bestämmelser
angående begreppet menighet, så
visar det sig, att detta ord är
uttrycket för vissa korporationer med
juridisk personlighet av
offentligt-rättslig karaktär. Sålunda talas i
11:16 rättegångsbalken om
delgivning av stämning å ”socken, stad
eller annan sådan menighet” till
skillnad från stämning å vissa
privaträttsliga juridiska personer,
varom handlas i föregående lagrum.
Inkomstskatteförordningen nämner
i 5 § ”landsting,
hushållningssällskap, kommuner och andra
menig-heter” o. s. v.
Går man till strafflagen, så finner
man ordet använt i två olika
betydelser. Dels avses därmed den nu
nämnda: viss offentligt-rättslig ju-
ridisk person. Så i 10: 5; 2 st.;
”dylik inrättning (kanalverk,
järnvägsanläggning o. d.) som av
enskilda personer, menigheter eller
bolag gjord är”, och 25: 22, 1 st.:
ämbetsmannaställning gives i
straff-rättsligt hänseende åt dem, ? ’som
äro satte att förvalta städers,
menigheters eller allmänna av
Konungen stadfästade kassors ...
angelägenheter”. Beträffande de
citerade orden i 10:5 S. L. kan vid en
mycket ytlig betraktelse en viss
tvekan uppkomma. Uppenbarligen är
nämligen lagens mening, att
stadgandet även skall omfatta där
avsedd anläggning, som gjorts av en
privat förening, t. ex. en
exportförening. Men det är lika klart, att
en dylik juridisk person med
privaträttslig karaktär vid stadgandets
tolkning täckes icke av begreppet
menigheter utan av begreppet
bolag, som i det äldre lagspråket ej
haft en så begränsad betydelse, som
det numera har.
Dels förekommer, såsom antyddes,
ordet menighet i strafflagen också
i en annan betydelse. 8: 3 S. L.
talar om uppmaning eller försök att
förleda till förräderi ”inför
menighet eller annan folksamling”. Det
för några år sedan upphävda 10:11
S. L. straffade uppmaning till
uppror ”inför menighet eller annan
folksamling”. Det av hovrätten nu
åberopade 10:14 kriminaliserar
uppmaning eller försök att förleda
till brott i allmänhet ”inför
menighet eller folksamling” (icke
annan folksamling). Till sist
regleras församlingsfriheten i 10:15 S. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
