Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1916 - Lundstedt, Vilhelm: Hovrättens utslag i förräderimålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dant som Ungdomsförbundets
kongress i sikte — skulle ha
varit lagstiftarens mening
att med straff enligt stadgandet
ifråga drabba också vissa
anföranden inför en sådan sluten
församling som kongressen. Dylikt kunde
emellertid i förevarande avseende
ej tillerkännas den allra minsta
betydelse. Vid all lagtolkning gäller
nämligen, att lagstiftarens mening
icke får spela någon roll på b
e-kostnad av lagens mening.
Aldrig framstår det oeftergivliga
kravet på denna regels
upprätthållande i en skarpare belysning än
här, varest det ju skulle vara fråga
om att lagstiftarens
fällande mening skulle besegra
strafflagens friande. Här
står bergfast, att blott det ”som
faktiskt är uttalat i lagbudet äger
lags kraft och intet annat än
detta”.* Därav följer åter, att
även om man kunde påvisa, att
lagstiftaren med stadgandet
ifråga velat åtkomma också
anföranden inför en sådan enskild
sammankomst som
Socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress,
så skulle man ej kunna taga någon
hänsyn till denna hans vilja, enär
han ej givit uttryck åt densamma i
stadgandet. Slutligen tillkommer
också, att man — långt ifrån att
kunna påvisa det lagstiftaren avsett
jämväl slutna sammankomster — av
omständigheterna vid både
strafflagens och det ifrågavarande
stadgandets tillkomst måste vara
fullkomligt övertygad, att lagstiftaren
* Hagströmer, a. a. s. 45.
blott velat reagera mot vissa
farliga yttranden inför offentliga
sammankomster, folkmängder, de må
utgöra antingen menigheter —
sådana som representera något eller
några vissa lagligen reglerade
lokala distrikt — eller också andra
folksamlingar.
Avdelning II.
Härefter övergår jag till den
under 2 :o) här ovan angivna faktoren
i hovrättens dom. Denna faktor
sönderfaller emellertid i två
huvudmoment. Det gäller först att
undersöka, huruvida ett de tilltalades
försök att förleda till brott
överhuvudtaget i juridisk mening kunnat
föreligga. Därefter kan man, under
riktigt eller oriktigt antagande av
att detta spörsmål bör jakande
besvaras, behandla frågan, om dylikt
förledningsförsök verkligen blivit
utfört.
1.
Vid utredningen av den första
frågan får man rikta
uppmärksamheten på två olika möjligheter. Man
får se tiill, huruvida ett eventuellt
förledningsförsök varit riktat mot
kongressens ledamöter eller mot
utanför kongressen stående
personer. Antagandet av förra
alternativet förefaller redan vid första
påseendet synnerligen krystat. Ej
något av de tilltalades anföranden bär
spår av att vilja förleda de
närvarande till att begå något av brotten
straffbar ohörsamhet mot laga
myndighetens bud eller uppror.
Ungdomsförbundets ordförande, en av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
