- Project Runeberg -  Tiden / Åttonde årgången. 1916 /
284

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1916 - Lundstedt, Vilhelm: Hovrättens utslag i förräderimålet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tat sig. — Det har under den
ifrågavarande rättegången både bland
jurister och lekmän ofta gjorts
gällande, att de dömda uppenbarligen
ej varit brottsliga enligt gällande
lag, men att det vore önskvärt, att
en lagändring i 10’: 14 S. L.
åstadkommes, varigenom sådant, som de
dömda låtit komma sig till last, för
framtiden skulle vara straffbart.
Enligt min mening är det helt
enkelt uteslutet att genomföra en
sådan lagändring. Naturligtvis kan
en reaktionär, lagstiftare låta
stadgandet utvidgas till att gälla
anföranden icke blott inför
folksamlingar utan också inför slutna
sammankomster. Man kan också tänka
sig en sådan grundlagsändring, att
tryckfrihetsförordningen ej längre
sto de hindrande i vägen för
straffbarhet. Men så länge kapabelt folk
skall ha sitt ord med i
strafflagstiftningen, kan det ej komma ifråga att
stifta en lag, enligt vilken här ovan
gjorda invändningar av
allmänt-straffrättslig natur bleve
betydelselösa. Vilken tänkande människa
som hälst borde f. ö. inse, att en
dylik lag skulle ställa hela
straffrätten på huvudet.

% *>

2.

Det i föregående avdelning sagda
giver vid handen att — också
antaget att kongressen bildat menighet

— någon de dömdas ådagalagda
brottslighet i juridisk mening ej
kan ifrågasättas. Hovrättens dom
kommer emellertid i en — om
möjligt — ännu egendomligare belys-

ning om man »betänker, att det —
alldeles bortsett från allt, som här
ovan visats emot de anklagades
straffbarhet enligt svensk lag — av
utredningen i målet framgår, att
det icke är ådagalagt, att de begått
de brottsliga förledningsförsök,
som man velat lägga dem till last.
Att här ingående påvisa detta är
väl efter den ovan utförda kritiken
tämligen överflödigt och kan av
ut-rymmesskäl så mycket mindre
komma ifråga, som saknaden av
bevisning emot de dömda klart och
tydligt framgår av de anklagades
väl utförda och på denna punkt
fullkomligt uttömmande
besvärs-skrifter till hovrätten och högsta
domstolen, av vilka de förra redan
utgivits av trycket och de senare
väl inom kort komma
att*publiceras. De synpunkter, som jag själv
i detta avseende framfört emot
rådhusrättens dom,* hava f. ö. också,
mutatis mutandis, giltighet
gentemot hovrätten. Här skall jag
emellertid likväl tillåta mig några
kortfattade anmärkningar
angående domstolens behandling av en av
de tilltalade.

Hovrätten har fällt hr Hedén för
att han uppmanat eller annorledes
försökt att förleda till anordnandet
av en storstrejk kort innan eller
vid ett krigsutbrott, vilket
förledningsförsök hovrätten funnit
brottsligt såsom innefattande
uppmaning till straffbar
ohörsamhet mot laga
myndighets bud — såsom till de

* Se min uppsats Förräderidomen i
Tiden 5 A 1916, s. 182 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1916/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free