Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1916 - Björklund, Gottfr.: Skiljedomslagstiftningen i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oeh skyddad oeh därnäst medling,
men detta i förening med
skiljedom, frivillig i allmänhet utom då
det gällde rättstvisters avgörande,
vid vilket förhållande skiljedom
skulle komma till användning när
en av parterna därom framställde
krav. Landssekretariatet
resolverade alltså i sitt yttrande, att
steget skulle tagas fullt ut samt att
också regler för skiljedom
skulle medtagas i en blivanderlag.
; Arbetsgivareföreningens ledning
mtog. imgefär enahanda ståndpunkt
som landsorganisationen, i det den
krävde upprättandet av
skiljedoms-iiistitutioner för avdömande av
rättstvister. Förslaget ifråga
behandlades senare av föreningens
generalförsamling, vilken formulerade
sin ståndpunkt i ett uttalande av
innehåll, att den ansåge en
lagstiftning om tvungen medling och
skiljedom i arbetstvister icke vara
önskvärd, alldenstund sådana
tvis-tigheter helst borde ordnas på
frivillighetens väg.
Vid granskning av arbetaresidans
genom landssekretariatet avgivna
yttrande till det Arctanderska
utkastet till lag om medling, finner
man att detta innebar, dels krav på
tvungen skiljedom i rättstvister och
dels frivillig skiljedom i andra
tvister — intressetvister — när båda
parterna därom voro eniga. Det
av statsrådet Arctander uppgjorda
utkastet till lag om medling blev
dock icke föremål för några vidare
åtgärder från -regeringens sida.
Frågan om skiljedom omfattande
tolkningstvister och andra stridiga
spörsmål, hänförliga till rättstvister,
som av landsorganisationen
aktualiserades genom dess utlåtande* till
det nyssnäninda medlingsförslaget,
fick emellertid ett skärpt intresse
genom en större arbetskonflikt på
sommaren år 1907. En pågående
löckout inom den norska
trämasSe-industrien föranledde socialdemo-
kraten Wraa att framställa en
in-terpellation till regeringen om
huruvida ett ingripande från dess
sida för konfliktens lösning vore
att motse. Som svar härpå
meddelade regeringen genom
statsrådet Arctander, att den varken
ansåge sig ha tillfälle eller äga
rätt att ingripa i arbetstvister, men
att därest någon av regeringens
ledamöter uppfordrades av de
stridande parterna att söka
åstadkomma medling man ville visa
tillmötesgående härutinnan.
Vid behandlingen av Wraas
inter-pellation i odelstinget, föreslog
arbetaredemokraten Castberg, att
tinget skulle uppdraga åt
regeringen att utreda frågan 0111
obli-. gatorisk skiljedom i
arbetstvister samt framlägga resultatet
därav för nästpåf oljande
storting, då förslag i frågan jämväl
skulle föreligga. Så fort gick det
nu emellertid inte med utredningen.
Först i slutet av juni året därpå,
1908, tillsattes av regeringen en
de-partemental kommitté, vilken skulle
behandla såväl frågan om medling
som den om skiljedom i
arbetstvister. Samma kommitté skulle även
behandla och utarbeta förslag i
frågan om skydd för
föreningsrätten. I kommittén, som kom ätt
bestå av fem ledamöter, insattes bl. a.
Landsorganisationens ordförande,
Ole O. Lian.
%
Den del av frågan, som hade
avseende på medling i arbetstvister
skall här förbigås, då denna ej har
ett ovillkorligt samband med fråga 11
om skiljedomsförfarandet.
Beträf-’ fande detta senare blev man inom
kommittén enig om att alla
rättstvister, vartill hänfördes brott mot
avtal och tvister rörande tolkning
därav o. d., skulle slitas genom
tvungen skiljedom samt alltså icke
kunna föranleda till strejk eller lockout.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
