Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1916 - Björklund, Gottfr.: Skiljedomslagstiftningen i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gon av de närmast kommande
dagarna.
Landsorganisationens
demonstra-tionsstrejksbeslut stod emellertid
kvar oeh allteftersom arbetarnas
platser efterhand blevo uppsagda
och anställningen utlöpte, nedlades
arbetet för att vila till dess
lagtinget blivit färdigt med sitt beslut
i frågan. På grund av dels att
uppsägningstiden # var av olika längd
för skilda verksamheter och dels av
att uppsägningarna verkställdes så
att säga på gehör inom
organisationerna, utan någon genomförd
ordning, inträdde strejken ej i ett slag
utan mera successivt; en hel del fack
hunno aldrig komma ut i
densamma. Någon saklig inverkan på
frågans utgång i stortinget kan
emellertid detta icke anses ha haft.
Ingenting talar för att resultatet
blivit ett annat, om en storstrejk
i verklig mening hade ägt rum
under tiden för skiljedomsförslagets
behandling i tinget.
#
* Det förtjänar i samband härmed
nämna»*, att i den norska fabriks- och
tillsyni ngsla gen, som omfattar industri oeh
hantverk, ingår en bestämmelse om att
arbetsinställelse, strejk och lockout, icke
tar sättas i verkställighet med mindre än
att uppsägning av arbetarnas platser ägt
rum 14 dagar i förväg. Undantag
härifrån kan ske om genom kollektivavtal
oller annan överenskommelse parterna
enat sig om annan, längre eller kortare
tid. Kollektivavtalen innehålla jämväl
bestämmelser varigenom uppsägningstiden
blivit i vissa fall fastställd till en vecka.
Även för sådana verksamheter, vilka icke
falla under fabrikstillsyningslagen, såsom
för hamnarbetet, transport- och
kommunikationsväsendet m. m., upptaga avtalen
uppsägningstid med avseende på
arbetsinställelse. När storstrejken
proklamerades måste därför alla de arbetare, vilka
voro bundna av uppsägning genom lag
eller avtal, först uppsäga sig och invänta
den stadgade tiden för platsernas
från-trädande, såvida de icke skulle göra sig
skyldiga till lag- eller avtalsbrott, vilket
icke skedde.
Enligt lagen, som beslöts mot
arbetarnas protester, kan konungen
bestämma, att tvist rörande
arbets-eller avlöningsvillkor eller andra
arbetsförhållanden skall avgöras
genom skiljedom samt i samband
härmed förbjuda Öppnande eller
fortsättande, av arbetsinställelse 1
anlednig av tvister.
Skiljedomstolen består av ordförande jämte fyra
andra ledamöter. Av dessa utses
ordföranden tillika med tvenne
bi-sittare av konungen; de tvenne
övriga utses en av Arbetarnas fackliga
landsorganisation och en av
Norska arbetsgivareföreningen.
Rättens ordförande kallar till
sammanträde och bestämmer tid och plats
för detta.
Parterna kunna möta själva eller
genom ombud. Förhandlingarna
skola vara muntliga försåvitt ej
båda parterna äro eniga 0111
skriftlig behandling av ärendet.
Domstolens förhandlingar äro offentliga
men kan den besluta att de skola
föras för slutna dörrar. Gäller
behandlingen sak varmed affärs-
eller föreningshemligheter äro
förbundna eller annat som
ovidkommande ej böra få kännedom om,
skall rättsäverläggningen vara
sluten. Rätten har en synnerligen
vidsträckt befogenhet vid
utredningen av ett rättsfall: den kan
anställa vittnesförhör, infordra
räkenskapsböcker, använda sig av
särskilda sakkunniga etc.
Domstolens avgörande sker
genom röstflertal och skall dom
avsägas snarast möjligt efter det
sakbe-handiingen är slutförd. E11 dom kan
icke utan medgivande av båda
parterna givas längre giltighet än tre
år. Rättsförfarandet vid
skiljedomstolen är kostnadsfritt för parterna
och detsamma är förhållandet
beträffande anskaffandet av
bevismaterial.
För brott mot lagens
bestämmelser stadgas bötespåföljd från 5 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
