Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1916 - Björklund, Gottfr.: Skiljedomslagstiftningen i Norge - Undén, Östen: Postkonflikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framhöll Landsorganisationens
ordförande Ole O. Lian, att staten hade
den utvägen att, särskilt
beträffande gruvorna, ställa dessa under
statlig administration med beviljande
av ett dyrtidstillägg åt arbetarna,
vilket motsvarade ökningen av
levnadskostnaderna. Lians anvisning
var en socialistisk tanke, men med
kapitalets internationella karaktär
kan det på goda grunder befaras
att ett sådant stortingsbeslut,
särskilt i denna tid, blivit 111 e r a än
en norsk fråga.
Den som söker intränga i saken
skall därför finna hur ytterligt
komplicerat problemet var. Då
emellertid tvungen skiljedom i
intresse-tvister måste anses vara någonting
som arbetareklassen under
nuvarande samhällsförhållanden till det
yttersta har att värja sig emot, hade
den norska arbetareklassen alldeles
visst varit bättre betjänad med att
de arbetare det gällde — och detta
var i första hand gruvarbetarna —
antagit det av arbetaredelegerade
biträdda förlikningsförslaget. Ty
det är nämligen att märka, att
nämnda arbetaregrupp egentligen
icke genom skiljedomen fingo stort
mera än vad förlikningsförslaget
bjöd. Och att det motsatta
förhållandet är att anteckna för
järnindustrins arbetare kan icke på något
vis anses uppväga de principiella
na ckdelar skiljedomslagen måste
anses lia medfört för den norska
fackföreningsrörelsen. Genomförd
under alldeles särskilt
utomordentliga förhållanden ligger det
nämligen, oavsett allt annat, som talar
för att försök skall göras att få
den permanent, i själva den
omständigheten att lagen en gång blivit
beslutad och tillämpad med en ur
vissa synpunkter god framgång, en
eggelse till fortsättning under
normala förhållanden på den väg som
blivit beträdd under onormala. Det
kan därför starkt ifrågasättas,
huruvida icke en smidigare taktik
från arbetaresidan med större
anpassning till de faktiska
omständigheter, vilka samfällt drevo saken in
i det läge, där den nu befinner sig,
varit att föredraga. Att taga det
sist föreliggande
förlikningsförslaget. hade visserligen realiter givit
mindre än arbetarna blivit
tilldöm-da genom skiljedom, men
principiellt, vilket i detta fall är det
samma som realiter för framtiden, hade
det förvisso varit att föredraga.
Postkonflikten.
För TIDEN av ÖSTEN UNDÉN.
De engelska myndigheternas
åtgärder i december 1915 med
avseende å ångaren Stockholms
paketpost voro givetvis ägnade att
förvåna och irritera den svenska
allmänheten. Ångaren var på väg till
Amerika oeh tycktes icke rimligen
kunna misstänkas föra kontraband
med fientlig destination i
paketposten. Även om hänsyn tages därtill.
att England redan den 11 mars 1915
genom den bekanta förordningen av
nämnda datum bebådat sin avsikt
att tillämpa kontrabandspolitiken
även ifråga om kontraband av
fientligt ursprung, kunde den
engelska regeringen icke vänta,
att de neutrala staterna skulle
utan vidare erkänna den rättsliga
giltigheten av åtgärder, företagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
