Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1916 - Carleson, C. N.: Internationellt fredsinstitut. Utjämningsförfarande och skiljedom. Exekutiva medel. Ekonomi och kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spörsmål och söka vinna åtminstone
på detta område en gemensam
plattform som för massornas
levnadsstandard och för den kommande
fredens bestånd farliga tendenser
framträda i de krigförande
maktgruppernas redan vidtagna
förberedelser att även och för framtiden
gruppera sig på ekonomiska
slaglinjer, där mellan protektionistiska
allianssystem särskilt de små folken
komme att bringas i ett obehagligt
skruvstäd. Ur ögonblickets, av
krigets behov påkallad
sammanslutning, tecknande sig synnerligen
skarpt i Ententens ekonomiska
konferenser, kan man skönja linjer
dragna för framtiden av ödesdiger
innebörd och kanske åter ledande
ut i en militär sammanstötning.
Här tarvas redan nu — ju förr
dess hellre — en grundlig
undersökning, och jag skulle
vilja fråga: Skulle ej i dessa vik-
tiga .. ekonomiska ting lättare en
överläggning mellan de
socialdemokratiska partierna kunna bringas
till stånd, då vi här åter möta den
överallt lika motsättning mellan
klassintressen inom samhällena, som
en synförvändande, och lidelsefull
nationalism en tid lyckats grumla?
På detta område kunna vi
tidigast åter tala ett internationellt
språk, som arbetareklasserna skola
förstå, därför att det rör sig om så
påtagliga intressen för dem.
Denna diskussion, som säkerligen
bleve mera fruktbärande än alla
dessa till sin valör mycket skiftande
fredsförberedande konferenser, som
hittills gått av stapeln, borde då
även inrymma en del företeelser,
som ’ha sitt givna, naturliga
samband med hela handelspolitiken.
Där borde upptagas till behandling
frågan om de internationella
kapitalplaceringarna, vilka spela en så
betydande roll i sitt intima
sammanhang med allianssystemen. De
ha ofta haft en storpolitisk under-
ström; de ha ofta varit en exponent
för utrikespolitiska kalkyler, och
bakom dem skymtar möjligheten, ja
sannolikheten att arbetskraften
följer penningen eller m. a. o.: vi böra
bereda oss på att, sedan krigets
tryck upphört, en kanske ej hittills
skådad rörlighet både i fråga om
arbetskraft och kapital kommer att
avlösa den abnorma bundenheten
under kriget. Redan blott ur den
synpunkten bör det vara
arbetarpartierna angeläget att vinna en
klar inblick över dessa ting.
De internationella
socialdemokratiska kongresserna före kriget
hunno knappt mer än ytligt beröra
vad som än har benämnts
”imperialism”, än ”expansionism”.
Under kriget ha partiernas tidskrifter
fyllts av en tämligen förvirrad
polemik om t. o. m. endast den klara
definitionen på företeelser, som
knappt hunnit få en tydlig och
oomtvistlig avgränsning i
politiskt-so-ciala begrepp. Det gäller att
skingra detta dunkel, och det sker
kanske säkrast därigenom att man tar
fasta på vissa, iögonenfallande
punkter i problem, som
sammanföra sig under dessa rubriker. Där
reser sig frågan om de stora
sam-färdsvägarna, de transoceaniska
kanalerna, sunden och vissa viktiga
flodleder. Tanken på deras
internationalisering — åter en
utbyggnad av den neutrala zonens
institut — bör vinna realitet i och
genom ansträngningarna att utglätta
friktionsytoma mellan de stora
staterna. Bleve de lagda under en
samfälld internationell kontroll,
vartill ansatser redan en gång hade
givits i fråga om Egypten och
Suezkanalen, en kontroll, som bröts
av engelsk-indisk imperialism, vore
även deras användning för militära
transportändamål i hög grad
försvårad; en kränkning kunde
innebära alltför stora risker. Det är
emellertid ett kapitel, som omsluter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
