Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1916 - Ström, Erik: Omvärderingen av Thorild - Örne, Anders: Lantarbetet i Sverge för hundra år sedan. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utpräglad kämpe för passionerna,
åtminstone de irrationella.
Om Rousseau förlagt
tyngdpunkten till känslan —- är det kanske
mera i en annan mening. Jag tror.
att närmare bestämningar,
differentieringar här hade varit nyttiga —
såväl inom begreppen i och, för sig,
som särskilt inom Rousseaus.
Särskilt gäller det jag åsyftar, om
man skulle döma efter den skrift,
som är hans teoretiska huvudskrift
— den som han själv mot slutet av
sitt liv i ”Les Reveries du
Prorne-neur solitaire” med starka,
upprepade uttryck betonar vara den, dar
hans tanke är kraftigast, hans
livsåskådning renast uttryckt — i *
”Profession de foi du vicaire
Sa-voyard”. 1 (Forts.)
Lantarbetet i Sverge för hundra år sedan.
Några anteckningar.
FÖR TIDEN av —N.
Lantarbetarefrågan är en av de
sociala frågor,, som längre än andra
fått vänta på att uppmärksammas.
Den ringa samhörighetskänsla, som
från början lät sig förnimma
inom dehna kår, samt den tröghet
ifråga om att taga intryck av
andra, som gjort sig gällande, har
varit en av de bidragande orsakerna
härtill. Med den utveckling, som
det svenska lantbruket, och jämväl
inkomsterna av detta, under senare
årtionden tagit, var det ju helt
naturligt, att en ökning i deras
avlöning, som drogo dagens svett och
möda, skulle följa, liksom ock en
reglering av arbetstiden. Men detta
har gått jämförelsevis sakta
gentemot vad som exempelvis skett inom
industrin. Om än lantarbetarnas
förhållanden för närvarande äro
betydligt bättre än förr kan man dock
icke säga att de äro
tillfredsställande. I all synnerhet om man ser
dem i världskrigets belysning och
betänker vilka gyllene tider
jordbrukets innehavare i allmänhet haft
under de båda senare åren.
Man har så ofta talat 0111 de goda
patriarkaliska förhållanden, under
vilka befolkningen på landet under
äldre tider levde, och vi medgiva
gärna att man ur vissa synpunkter
kan ha rätt, men, och här finnes
ett stort sådant, medaljen har även
sin frånsida. För många voro dessa
förhållanden visst icke så
patriarkaliska, som man vill låta påskina.
Särskilt var detta naturligtvis
förhållandet för dem, som för en ringa
penning, understundom nästan
enbart för födan eller ett par supar
brännvin, men med en arbetstid
nästan femtio procent längre än den
nuvarande, hade att utföra arbetet.
* Anm. Det är således tillbörligt ta
åtskillig hänsyn till denna
trosbekännelse. Jag vill dock icke ha den så
strängt som måttstock på hans
livsåskådning som han själv. Den är ställd i en
prästs mun och står mera ofri mot
natur-grunden i människan än Rousseaus annars
allmänna åskådning. Dock är klyftan
icke så stor — särskilt såtillvida att han
även annars anser och vill, att det
naturliga känslolivet skall vara
förnuftsen-ligt — eller kanske bättre — att han
anser att det är djupt, äkta, sant *
?natur-ligt” — endast i den mån det är gott,
hänsynsfullt, harmoniskt — i enlighet
med ,?les lumiéres naturelles’\ vari även
och framförallt — det harmonikrävar.de
förnuftet — klart och dunkelt — ingåT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
