Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1916 - Wigforss, Ernst: Militärfrågan och Internationalen efter kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det gamla programmets anhängare
förstått det gamlas bankrutt utan
bara fortsätta att polemisera mot
försvarsnihilismen, som* om
ingenting särskilt hänt, det förefaller
mig, som om det vore föga
förunderligt att många socialdemokrater,
som se saken på detta sätt, måste
gripas av en förtvivlans
beslutsamhet, att här måste en ändring
ske. Här måste vi slå in på andra
vägar än de gamla, om också våra
egna nationella intressen, t, o. m.
vår egen nationella frihet, skulle
ryka på kuppen. Hellre än att
drivas ut i ett nytt världskrig för att
krossa andra folks frihet, erövra
deras landområden, tvinga dem in
under vår regerings hand och under
utförandet dränka jorden i
människoblod, hellre än detta ta vi risken
att säga nej till hela
rustningselän-det, hellre bereda vi oss på att när
det gäller, vägra att gå ut, nar
mo-biliseringsordern kommer, även om
resultatet kanske blir att värt eget
land får böjå sig for oberättigade
krav, ja, till och med kan löpa
faran att förlora sin politiska
självständighet. .
Den ovillkorliga försvarsnihilismen.
Reaktionen mot en enkel och
ovillkorlig försvarsstånd-v
punkt, som säger försvar
och. där med punkt, blir en
lika. enkel. och ovillkorlig f ö
r-s v a r s 11 i h i 1 i s m, som säger
inte en man, inte ett öre
och därmed punkt.
Och vein skulle inte med öppna
armar acceptera försvarsnihilismen,
om den verkligen kunde göra.
troligt,. att vi på den vägen skulle :nå
allt, vad vi genom rustningarna
tydligen inte kunna erhålla. }. Såge
vi på den vägen * vimka ■ exnofe oss
både frihet och fred, så funnes (Jet
väl inte många socialdemokrater,
som skulle tveka. Och även om
den bara skänkte fred på bekostnad
av den nationella friheten, så.
kunde den ju kallas en lösning
åtminstone för de fredsvänner, som sätta
själva freden som det absoluta
målet. Men såvitt jag förstår; ligger
här den första stora stötestenen för
all ren och ovillkorlig*
försvarsnihi-lism. Det är något som kriget
målat i en skrift av blod och eld på
väggen, att det vore dårskap att
tro, att vi kunna förebygga krig
genom att helt enkelt söka göra till
Internationalens den . politik, som
hittills fått namnet
försvarsnihi-lism.
Att bara vägra militärbudgeten
och sen ingenting mer förefaller
åtminstone mig vara den rena
humbugen. Jag menar, om man: gör det
med den tanken, att de andra ju
ändå driva igenom saken, ofeh när
det gäller, gå vi så alla ut
gemensamt för hem och härd. Men att
dra ut konsekvenserna av sin.
budgetvägran genom att också
organisera en vägran att gå ut i kriget
och att göra detta under alla
förhållanden, det är den
möjligheten, som jag tror genom
krigserfarenheterna ha blivit avförd från
dagordningen för var och en, som
följt med, vad som tilldrog sig vid
krigsutbrottet, och som .slÄ ^öljt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
