Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1916 - Wigforss, Ernst: Militärfrågan och Internationalen efter kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en fast rättsnorm att hålla sig till.
Det finns en symbol att låta
känslorna samla sig om. Det är en ny
slags lojalitet, en ny patriotism, om
man så vill, men en patriotism, som
har världen till fädernesland. Då
kan en generalstrejk lyckas, då kan
en mobilisering förhindras.
Om vi här i Sverge varit i den
situationen nu under kriget, om vi
hade haft ett internationellt beslut att
åberopa, och om en regering, som
vélat gå i krig, hade måst göra det.
mot konkreta förslag till fredlig
lösning av en eventuell konflikt, då
inse vi nog litet var, vilken helt
annan position vi skulle haft, då vi
framställde kravet på tillgripande
av de yttersta medlen.
Det följer som en konsekvens av
det förut sagda, att sedan första
steget på den internationella
sammanslutningens väg blivit taget,
socialdemokratins uppgift ständigt
måste bli den att pressa fram de
följande stegen, varigenom
Internationalens här föreslagna aktion inte
bara skulle komma att stå i
överensstämmelse med folkens
rättsmedvetande Utan också med
fastslagna internationella rättssatser.
* Det är likaledes klart, att i ett
program av detta slag ingår som en
förutsättning, att demokratin inte
längre kan hållas i okunnighet om
det utrikespolitiska spelet. Folkets
representanter måste ha makt att
följa och kontrollera regeringarnas
skötsel av den yttre politiken, och
det behövde inte dröja länge,
innan denna grundsats finge samma
självklara karaktär som den gamla
demokratiska satsen om ”ingen
beskattning utan representation’’.
Ett ord till marxisterna.
För den som inte kan förlika sig
med, att i hela denna framställning
knappast sagts ett ord om
klasskampen såsom det väsentliga i
historien eller om marxistiska teorier
överhuvud, skall jag bara tillfoga
några ord.
Det skulle inte innebära några
störa svårigheter att kläda hela
resonemanget i marxistiska termer.
Det är den ekonomiska
utvecklingen, som bragt folken i den intimare
förbindelse med varandra, som gör
hela världsfredsprogranimet
aktuellt. Det är de kapitalistiska
intressena, som flätats in i varandra.
Det är inte längre säkert, att den
ekonomiska konkurrensen mellan
nationerna ger det bästa
ekonomiskå resultat. Imperialismen börjar
övervinna sin rent nationalistiska
form och tenderar mot
internationalism. Det är därför vi se de stora
amerikanska affärsintressena så
starkt representerade i den ”League
to enforce peace”, det förbund för
att framtvinga freden, som för
närvarande torde vara världens
inflytelserikaste fredsorganisation. Men
de gamla nationalistiska
traditionerna 9 ’tynga på mänskligheten som en
mara”, och i kampen mot dem
behöver den internationalistiska
kapitalismen stöd från andra
fredskraf-ter, om den skall kunna få
överhanden. Vi äro på väg mot den
internationella trusten av kapitalistiska
stater, och socialdemokratin gör en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
