Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1916 - Wigforss, Ernst: Militärfrågan och Internationalen efter kriget - Björklund, Gottfr.: Senaste nämndemansdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långt, skulle gå därhän, att en
enstaka makt sökte sätta sina egna
intressen över det helas väl, och om
världen skulle få skåda ännu ett
krig, då visste vi åtminstone, var vi
som internationalister hade vår
plats. De som då i kamp mot en
aggressiv militarism i sitt eget land
fördes pilrakt in i döden, de visste,
att de föllo för den allas frihet och
rätt, som står över det egna landets
särintressen, och de visste, att
deras beslutsamma vägran att böja
sig med all säkerhet skulle vara nog
för att för framtiden göra liknande
försök att bryta freden omöjliga.
Senaste nämndemansdomen.
Några betraktelser.
För TIDEN av GOTTFR. BJÖRKLUND.
Nämndemansdomarna bruka som
bekant icke utmärka sig för någon
större vishet. Och med de
erfarenheter man hittills har från sådana
rättsfall, där lekmannaförståndet i
nämnden överröstat domaren, kan
det säkerligen inte skada om man
på de håll, där man intet gott har
att säga om ”juristväldet” i svensk
rättsskipning, men så mycket mera
om det allmänna förståndets
förträfflighet när det gäller att tolka
och tillämpa lag, ville taga sig en
liten funderare innan man
definitivt bestämmer sig för någon sorts
högsta domstol av nämndemän,
vilket projekt nyligen framförts.
Hur nämndemän ha dömt när det
gällt Åkarpsmål är känt. I regel ha
väl domare och nämnd varit eniga i
sådana fall, men har oenighet rått,
vilket inträffat, har nämnden
funnits till höger om domaren och
såvitt vi veta aldrig någon gång till
vänster om honom. Och vid
behandlingen av brottmål, där
oenighet gjort sig gällande om
straffutmätningen i mål där humlanitära
synpunkter bort få inverka, har
det varit domaren, som, i motsats
till nämnden, företrätt de
allmänmänskliga synpunkterna. Även vid
prövning av bevismaterialet har i
mera än ett fall givits exempel på
att det folkliga elementet i
nämn-demansinstitutionen har sina sidor
av rätt betänkligt slag. Den schism
som rådde mellan nämnd oeh
domare i det bekanta
Hammarbymålet, där de båda italienarna
Valente och Jaconelli stodo
åtalade för mord, har ännu icke
fallit ur minnet. Att
nämndemansdomarna bruka bli korrigerade i
överrätterna är visserligen en tröst för
rättsmedvetandet, men misstagen
åsamka alltid de drabbade en del
extra obehag och kostnader.
Till de exempel på
nämndemans-rättvisa, som förut finnes
tillgängliga, är att lägga ännu ett. Som
förut är bekant genom
dagspressen, har vederbörande kr o-.
nolänsman för Oxie och Skytts
häradsrätt instämt fem stycken
lantbrukare med yrkande om
ansvar för brott mot
maximiprisla-gen. En lantman hade sålunda försålt
korn, vilket är åsatt ett maximapris
av kr. 20: 50 pr 100 kg., till ett pris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
