- Project Runeberg -  Tiden / Åttonde årgången. 1916 /
396

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1916 - Ström, Erik: Omvärderingen av Thorild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jnänna Folkvilja# sätter han som
styrande princip Allmänna
Förståndet, i dess högsta vitsordade
representation, nämligen de som visat sig
tänka i enlighet ined livets och
förnuftets logik och lagar, som tänka
objektivt och rätt, rationellt och
moraliskt rätt, vilket ju för Thorild
fullkomligt sammanfaller.

* Staten är för Thorild — rent
spi-nozistiskt — en realisering av
friheten och förnuftet, uttrycker och
utför människans progressiva vilja
till frihet, förnuft, harmoni och
lycka.

Ytterst menar Thorild som
Spinoza att naturlag är = naturrätt
och Naturens lag och rätt är
styrkan. Kraftmåttets lag: Ett mindre
Tiker alltid för ett mer, är ju
Thorilds filosofiska grundsats. Samma
lag gäller i samhället, söm själv
representerar denna princip.

I naturtillståndet uppstodo
makt-och. intressekollisioner mellan
grupper, individer.

Att upphäva dessa, avbalansera,

* Anm. Även här tror jag det
irrationella hos Rousseau är överdrivet — och
klyftan mellan R. och Th. icke så stor.
Rousseau skiljer meUan ”la volonté de
tous” och ”la volonté générale”. Ben
senare är = den som leder till allmänt
väl, allmän rätt. Detta är villkoret för
viljans sanktion. Och förnuftet prövar,
kontrollerar. Även Rousseau vill objektiv
rätt, harmoni, förnuftets prövning. — Jag
erinrar om viljans subordination under
förnuftet i ”Trosbekännelsen” — och
hur han i Emile beträffande individens
uppfostran, lär honom i förnuftsenlig
harmoni utveckla sig — så att förnuftet ^är
sig naturligen behärska, leda viljan och
det fruktbara känslolivet — så att a Ut
kommer tiU sin rätt — så att allt kommer
att se, att göra rätt. — Så ock inom
samhället, staten. Allt skall komma till sin
rätt. Allt skall lära sig se, vilja, göra
det som är objektivt rätt, leder till
allmänt väl. Denna väg och vägvisning till
harmonisk förnuftsenlighet, allmän rätt,
är statens, medborgarskapets
utvecklingsuppgift. — Jag har funnit stöd för min
uppfattning häri hos Bauch (Geseh. d.
Phil. och Hensel (Rousseau).

harmonisera — följande en inre,
självbeståndets, lyckans och
förnuftets lag, bilda och‘utbilda sig stat
och lag. Individerna uppoffra sina
partialt-passionala synpunkter,
överlåta på staten att rätt
proportionerat fördela, döma, styra — reglera,
ordna, skapa, hålla jämvikt.

Särsyn viker för samsyn — då
det visar sig fördelaktigast även
för delen.

Så äro styrkan, förnuftet, rätten
enade — eller snarare på den eviga
vägen att allt mera enas.

Staten — sammanslutningsidén,
Harmoni-idén — representerar
styrkan, makten, den högsta, ty den
representerar förnuftet, rätten.
Nämligen om den lytt, om den lyder sin
innersta idé och det måste den till
slut göra, menar Thorild. Det är
livets väg, menar han.
Rättsprincipen är den högsta, den finaste
maktprincipen. Det är förnuftets
och harmoniens princip. Förnuftet
som avbalanserar, som ser och gör
det helas väl, och rätt, emedan detta
är delarnas, och vice versa — det
är det som innerst är och därför
skall ha högsta makten.

Staten är därför ock samtidigt
den stora uppfostraren — nämligen
till frihet och förnuft — och
lycko-bringaren: ett medel, en hävstång,
som makt och mönster — att göra
människan inom de naturliga
gränserna mera fri, mera förnuftig —
(och fri och förnuftig är den som
följer sitt förnuft fritt — d. ä. fritt
från förryckningar) — att göra
henne — vilket allt för Thorild
sammanfaller —. mera dygdig, mera
lycklig, mera harmonisk,
harmoniskt utvecklande sina individuella
krafter.

Harmonibegreppet — byggt på
det all- och samseende förnuftet —
är här som annorstädes centralt
hos Thorild. Inom den särskilda
ståten kallar han det den politiska
skönheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1916/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free