Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1916 - Örne, Anders: Lantarbetet i Sverge för hundra år sedan. II - —rs —: Minnesdagarnas månad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det. För de mindre kraftige oeh
för de gamla var därför arbetet vid
herregårdarna, på detta sätt
bedrivet, av den mest ansträngande art.
Beträffande ”upptagningen” av
säden kan man ävenledes säga, att
detta var förhållandet ifråga om
kvinnorna. Många av dem hade
också svårt att följa med.
Särskilt vårsäden brukade maii
”meja” av eller hugga på det sätt,
att den. lades på ”mo” liksom
gräset, så att den kunde efteråt bindas.
Varje kvinna hade. då i regel en
dylik ”mo” att binda. Rättarna
anordnade ofta ”kappbindningar”
bland dessa, vilket för mången var
mycket arbetsamt. Man ville icke
gärna komma efter och även* de
svagare ansträngde sig därför till det
yttersta för att hinila med.
Mellan herregårdsdrängariia öch
andra arbetare och drängar under
den tiden var förhållandet
ingalunda alltid det bästa. Många av de
förra voro kända för en råhet i
uppträdandet, som icke fanns hos dem,
vilka hade plats hos bönderna.
Vidare var sammanhållningen i
allmänhet stor. Att under stadsresa
eller andra skjutsfärder råka ut för
en flock ”godsare” var därför icke
alltid så trevligt, och mörbultningar
och kullkörningar hörde ingalunda
till ovanligheten under denna tid.
Sedan dess ha emellertid arbetsföx^
hållandena även i detta avseende
ändrat sig betydligt. Upplysning
och frapaåtskridande ha jämväl satt
sin prägel på dessa jordbundna
människor, som alltför länge fått
känna tryckets bann från dem, vilka
sédan gammalt haft makten i sina
händer.
Minnesdagarnas månad.
För TIDEN av
-rs-
November har gott om svenska
historiska märkesdagar. Den 6 är
Gustaf Adolfs- och Liitzen-minnets
dag, den 24 nov. kunde vi fira den
store rikshushållaren Karl XI :s
födelsedag, och det var den 30. nov.
som skottet vid Fredrikshall gjorde
slut på Karl XII :s äventyrliga bana.
Den monark, som skapade vår s. k.
storhetstid och den som gjorde slut
därpå ha sina dödsdagar i
november, oeh mellan dem båda infaller
födelsedagen för den-monark, som
utjämnade de missförhållanden hans
företrädare skapat och genom en
klok och fredlig utrikespolitik gav
den bräckliga storhetsbyggnaden en
längre frist än den egentligen
förtjänade. Men den dagen, den 24
nov., går oss spårlöst förbi.
En av våra hävdatecknare har
karaktäriserat Gustaf II Adolf såsom
”den »venska rojalismens stöd och
ideal”. Det är också
huvudsakligen dessa egenskaper ävensom hajis
kamp för ”den rena evangeliska
läran”, som överklassen firar. I de
officiella festtalen beröres blott i
förbigående hans onekligen stora
betydelse för Sverges inre utveckling,
och hans* största bragd, det 30-åriga
kriget, blir blott och bart en strid
för ”den rena läran”, icke det
”vikingatåg”, som öppnade våra
portar på vid gavel ut mot världen och
bragte oss ”drömmande
halvbarbarer” nya och friska intryck från
Europa. Genom att betona sådana
synpunkter skulle hans minne kunna
bliva icke endast överklassens utan
hela folkets gemensamma egendom
— åtminstone i vidsträcktare grad
än nu är. fallet.
Samma hävdatecknare, som döpt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
