Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 1916 - v. Kraemer, Vera: Två sociala folkskildringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryck och arbete så rika tid, men så
att. den ger mer vid detaljstudium
och så att det blir något att falla
tillbaka på som ett tidsdokument,
ett vittnesbörd.
I ”Guds vackra värld”, en titel
som kanske ej får fattas så bitter
som den först låter, finner man svar
på en fråga litet var gjort sig och
gör sig allt mer: Finns det rätt och
orätt? Finns det samvete? Finns
det individuellt ahsvar?
Martin Koch svarar ja på den
frå-, gan. Hela hans stora bok är till för
att svara ja på den frågan.
Här ha vi ärftlighet, här ha vi
samhällets medansvarighet, här ha
vi samhällets otympliga — hur
trevande, tragiskt otympliga förefalla
de ej! — försök att bota
samhälls-såren med medel, som bota^ så föga,
att samhället självt erkänner att
fängelser göra sällan hederligt folk
av brottslingar. Yi ha t. o. m. helt
nyligen upplevat att en förbrytare
ur de bildade klasserna offentligen
sagt ifrån att han finner det vara
ett nonsens att man satt honom i
fängelse för att sona sitt brott —
det skulle han göra vida effektivare
genom att förtjäna pengar i
Amerika (och med dem betala igen vad
han stulit) ! -Det finns således fel
och ursäkter. Men Martin Koch
säger det oaktat: Det finns något
som heter rätt och orätt. Du får
icke göra det orätta. °Du, du själv
skall veta att du gör orätt, om du
är1 av den friska sorten har du ett
samvete som säger dig det. Du
själv skall ändra dig. Du skall taga
bördan själv, icke skylla på
samhället, på dina morföräldrar, på dina
begär. Du skall ha kraft att ångra,
då du felar. Icke ångra för att du
rönt obehag av felet — ångra för
att du lider av att du gjort ont, för
att du har medvetande om egen
skuld. Yara viss om att din synd
inte dör för att du dör. Kan du
känna det, då kan du också repa dig
och följa det rättas maning i ditt
inre.
Detta är ju för barn! säger
kan-ste någon. Ja, så rätt och slätt som
det här står, har Martin Koch icke
skrivit det. Och, för övrigt, många
förbli vi barn hela vårt liv — 1
vårt osäkra sökande efter en fast
punkt, i vårt dunkla missnöje med
oss själva, i vårt översiggivna behov
efter en annan människas stöd och
förståelse i vissa stunder och i vår
häpna besvikenhet över att den
människan aldrig finns.
Martin Koch har följande passus:
––––-”Prästen insåg att han
aldrig skulle lyckas intränga i den
slutna föreställningsvärld, som var
Frasses säregna egendom, * där
Frasses, jag var ensamt den
obestridde härskaren.–––––-Prästen
kunde endast bedöma sina egna
föreställningar om handlingen. Där avgö-^
res det. Där skapas skillnaden
mellan ont och gott. Man tror sig döma
över andra, men mäktar endas.t
döma sig själv, döma den ena förer
ställningen till mörker och den
andra till ljus, allt efter sin egen andes
krav. Så kan man då endast
varsamt akta på sig själv, att inte
muren måtte förfalla, som i ens inre
skiljer mellan rätt och orätt, men
byggas allt starkare och lämnas i
arv som en allt klarare naturlig
visshet åt de. efterkommande.
Förbannad vare den, som
förkränker Rätten!”
Boken har två gestalter, den goda
och den onda, skulle man kunna
säga; kusiner och tillhörande arbe7
tarevärlden. Simon, son till Elias,
son till Tomas, är den ene, Frasse
Gyllenhjelm den andre. Båda
stamma från obygden, från den vackra
skogen, från trollens sagorike, från
skogsdungarna, där det kan arbe-
* Frasse, bokens hjälte, tjuv, hallick,
gläcljegosse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
