Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1917 - Dalgren, Lars: Några ord om historisk objektivitet och historiska “omvärderingar“ - Swart, Sixten: I folkundervisningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komma sedan hans exalterade
religiösa funderingar. Den
omständigheten, att han ej genast tar
parti mot Napoleon, kan ju myckel
väl förklaras så, att han till en
början betraktat honom som
revolutionens kuvare och först genom
hertigens av Enghien mord drivits att
i stället anse honom som
revolutionen inkarnerad. Förefaller det
således som en rehabilitering av
Gustaf IV Adolfs utrikespolitik i och
för sig vore misslyckad, är det nog
å andra sidan obestridligt, att
kungen ej ensam bär ansvaret för att
det gick så illa som det gjorde.
Hans politik bragte honom i
motsats med hela den bildade opinioner,
i Sverge på den tiden, som
beundrade Frankrike och Napoleon. Han
kom att stå ensam, utan egentliga
medhjälpare, med en mur av ovilja
och ogillande runt om. Vilket väl
i sin tur inverkade på hans
sinnesförfattning och delvis orsakade hans
nervösa retlighet.
Till slut är det nog så, att de
svåra olyckorna på utrikespolitikens
fält kommit historieskrivarna att
alltför mycket försumma hans inre
politik och vad som på detta område
uträttades. Visserligen saknas här
den beryktade "glans", som låg
över Gustaf Hirs tid, och
visserligen var hans regeringstid för
litteraturen en verklig "järntid", men
på det praktiska livets område
utfördes en hel del nyttigt arbete. Det
må vara nog att påminna om
enskif-tesverkets genomförande.
Dessa rader må avslutas med ett
påpekande av, att "omvärd öringar
av den art, varom här varit tal,
alltid ha sin stora betydelse, även om
de nya åsikterna vid en närmare
prövning ej skulle visa sig hålla
streck. De vidmakthålla det
historiska intresset och ge uppslag till
förnyad prövning från olika
synpunkter av det historiska materialet.
Allmänheten, som ofta följer dem
med livligt intresse, bör komm¾
ihåg, att ingen kan framträdj
med den absoluta sanningen i sinp.
händer, men att de flesta böra b^
traktas, som med alla sina skröplig
heter dock strävande efter denna,
sanning, varav var och en fångar sin
del, större eller mindre.
I folkundervisningsfrågan.
För TIDEN av SIXTEN SWART.
LARS DALÖREN: NÅGRA ORD OM HISTORISK OBJEKTIVITET. 43
Den vid innevarande riksdag från
socialdemokratiskt håll väckta
motionen rörande vår
folkundervisning och förmodligen närmast
avseende en undersökning i
förbättrande syfte av effektiviteten hos
densamma var en länge
efterlängtad signal till statsmakterna att
äntligen börja rikta sin
uppmärksamhet åt denna, kanske den
viktigaste av alla våra kulturfrågor,
kraftigare och mera målmedvetet
än förut. Liksom så många andra
institutioner, som ej äro utsatta för
hälsosam kritik och kontroll, har
vårt folkundervisningsväsende
m-ånga avseenden råkat in i
dödvatten, varur det snart endast kan
räddas genom ett kraftigt
ingripande. Vi vilja allvarligt hoppas,
att nämnda motion måtte ge
anledning till ett dylikt eller åtminstone
ge upphov till en begynnande
folkopinion för ett sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
