Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1917 - Langenfelt, Gösta: Apropå den nyaste språkrensningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖSTA LANGENFELT: APROPÅ DEN NYASTE SPRÅKRENSN/NGEN 93
Osedvanlig kan jag ej heller sätta
lika med ovanlig. Inför ovanlig i
följande mening: "genom
utsändande i osedvanlig ordning av ett
extensoreferat’’ och meningen ger ej
alls samma intryck.
’Utöka’ liksom i allmänhet de
med ut- sammansatta verben ha
perfektiv betydelse så att säga,
(jämför "Mjölets u t d r y
g-n i n g, ett aktuellt arbete och en
verbal nybildning), och det vore
dåraktigt att avstänga denna väg
till rikare nyansmöjligheter.
Utvecklingen av ’föra till slut’ till
’slutföra’ kan jag absolut ej
fördöma. Däri ses ett
ovedersägligt bevis på språkets tendens att
’economiser 1 ’effort’, att spara på
arbetet. Varje nybildning,
som icke bryter av mot
språkkaraktären,
koncentrerar och ger en klar
bild av innehållet, är!
välkommen i svenskan.
"Dock får man ej låna, så att
språkets egna bildningsmöjligheter dö
ut." (J. Götlind.)
Man har i dessa artiklar förbisett
en synpunkt: den
ekonomiska. Tack vare dessa
prepositioner, som prefigeras * verben, få
dessa ett ökat betydelseinnehåll,
som kanske sparar en hel sats eller
någon annan förklaring. N.
Boxholm har i en uppsats "Om
præpo-sitionernes rolle i Nutidsengelskens
0konami"** påpekat detta, och
säger där bl. a.: ’ ’der er to ret
awi-gende typer af betydningsændring
hidf^rte af præp.: dels g0r præp.
udtrykket fyldigere... dels g0r
præp. udtrykket vagere". Om man
tar exemplet: "–––-än a v j a g a r
han med kameran någon fågelrik
och människofattig fbygd" (D. N.
6/4 15), så synes det genast, att sat-
* = sättas före och sammanskrivas
med.
** Nordisk Tidskrift för filologi 1914—
15, s. 145.
sen med ’avjagar’ borttaget och
ändrat skulle lyda så: "än jagar han
med kameran och knäpper av någon
fågelrik etc". Flera exempel:
"den norske löjtnanten
avskämta cl i Aftenposten" (D. N. "/9 15) ;
"granskar ut föredrag’’ (Bed.
Gustav Möller, i ett föredrag 8/lr,
15) ; "den riktning, för vilken Z.
Höglund förer talan, är
’program-trogen’ precis så långt som den
själv får tolka in i programmet
helt andra riktlinjer" (Soc.-D. 1\.i
1915); "ord särskilt värda att
uppmärksammas av dem, som
efter-p 1 a d d r a Simplicissimus " (Soc.-D.
2?7io 19*15). I var och ett av dessa
exempel måste den intresserade lä
såren göra en upplösning, om han
vill spränga det prefigerade verbet.
Troligt är väl också, att ’sluta upp
(kring’), ’möta upp’ (kring något),
’avhålla’ (ett möte) ha dennia
karaktär; ’möta upp’ innehåller
något av samlingsplats på ett högt
ställe kring t. ex. en talarstol, och
’avhålla’ ett möte innebär
åtminstone för mig en perfektiv betydelse,
den att mötet hålles och avslutas.
Prepositionstendensen är emellertid
tydlig i nusvenskan och väl endast
ett bevis på språkets spänstiga
koncentrationsförmåga i dessa dyrtider.
Vi äro eljest fattiga i svenskan på
ekonomiska förbindelser. Sällan
passa våra suffix* till att hux flux
skapa ett nonien agentis.** Jämför
engelskans: ’I would sooner be a
hasbeener than a neverwaser’ (Jag
skulle hellre vilja vara en
fördet-ting) (egentligen: en har-varit-are)
än en obörjad (egentl, en
aldrig-blev-are). Ponera att vi nu ville
med ett ord uttrycka "en som
tillhör partiet Försvaret-främst"; det
finns inget ord, och skreve man
’f örsvaret-f rämst-are’, så komme
våra purister att fördöma det som
* = avledningsändelser.
** Sådana ord som skomakare (av ’göra
skor’); studerande (av ’studium’) o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
