Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1917 - Langenfelt, Gösta: Apropå den nyaste språkrensningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TIDEN’
osvenskt. Är det osvenskt? Vad
vet jag.*** Den
avledningsändel-sen förtjänade emellertid vidare
spridning och användning.
Ett belysande fall för den
puris-tiska konservatism, som råder och
som fördärvar, är diskussionen om
namnet på "den höjda stensättning,
som anbringades mitt i gatan vid
spårvägslinjerna för folk, som
väntade på spårvagnar". Någon
föreslog ’vänta’, — ett bra ord! Bildat
såsom d :r Götlind förordat i Forum,
Uttryckande att det var en
vänt-plats. Men genast opponerade sig
massor av folk, de ville ha
stensättning, spårväg etc. med i namnet och
påminde därvid ej så litet om pigan
Sara Gustafsson, "som länge plågats
av det (ta namn) och nu sen hon
inte längre kunde hoppas på att på
ett naturligt sätt (genom giftermål
e. d.) få ett nytt namn, själv ville
göra slag i saken". I det namnet
ville hon ha med sina ’fattiga, men
hederliga föräldrar, Georg och
Lina’, samt sin ’fästman, som var
matros och förra året dog i
scharlakansfeber’. Diskussionen slutade
med att diskussionen fick utgöra
svar på frågan, och refug
började användas, dels i franskt uttal
’refy’sj’, i svenskt refu’g. Som
betyder ’tillflykt’. Håhå!
Man fordrar för mycket av ordet.
Man betänker ej, hur ofta ett ord,
som nu användes i en viss betydelse,
från början ej alls haft denna
mening, hur betydelseinnehållen skifta,
vidg-a sig och krympa, rent av
omplanteras. Men gäller det
nyskap-ning är kontrollen sträng. Det är
samtidigt intressant att se, hur
indifferenta människorna äro mot
ordens ursprungliga betydelse, ett
*** Jämför Rydqvists uttalande i
Svenska språkets lagar TT, 31o "uttrycksfulla,
men barbariska bildningar äro: g
å-p á a r e, förståsigpåare, som något
smaka av det Grönländska
kompositionssättet".
faktum som kan studeras i
familjenamnen. ’Natt och Dag’ med
k a p t e 11 före associeras ej med
dygnets tider, Carl Carlsson ’Bonde *
ej med bonde på landet,
jordbrukare ni. fi. Ett tillnamn som
Orgelspelare skulle snart göras identiskt
med personen och ej med yrket.
Invändarna mot ’vänta’ skulle snart
nog aldrig tänkt på annat än ’den
höjda stensättning etc’, när ordet
vänta nämndes.
För närvarande gör sig en annan
tendens gällande. Ursprungligen är
ju typen att bilda verb av
substantiv genom tillägg av -a en vanlig
företeelse, men nu har den ofta en
våldsam användning. Se här några
exempel: "Notarien slog sig i
stället på en del spritaffärer, vilka
han beräknade — — — skulle gå.
nog så bra, sedan nubben m o
t-b okats (Soc.-D. 3/2 1916); "Hva
i innerst är du så finklädd för? ■—
Jo sirru morsan och farsan ska
bröllop a sig i da" (Strix
2Ü/12-1916) ; "Nu har han skrivit en
folkpjäs, som han börjar f r i 1 u f t a
med i Uppsala" (D. N. «/5 16);
’ ’Under somrarna b o h e m a d e
Molin i Stockholm" (D. N. i2j± 17) ;
’ ’Han Forsslunda r en smula
utan att vara någon Forsslund"
(Soc.-D. 2/12 16); "Men sångaren
— — — k 1 a n g f ä r g a d e och
djup a nda de sig fram genom
programmet" (T). N. 2r72 " 17) :
"Statschefer växlade besök, eller
semestrade i skenbart lugn’’
(D. N. 3/7 1916); "den otyglade
ilskan över att oppositionen inte får
ni ull v a da i fred" (Soc.-D. 15/lt
1916) ; "Jag måste lyfta upp henne
ur hennes koj, kamma hennes hår,
tvätta hennes ansikte, knäppa,
knyta, häkta och s ä kerhet
s-nåla igen henne" (Vår
smekmånad, övers. 1916, s. 30); "Figaro
enquétar om hur man skall få
Stockholm roligare" (D. N. *jv 15) ;
"Signe Selmer har gjort lycka på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
