Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1917 - Langenfelt, Gösta: Apropå den nyaste språkrensningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖSTA LANGENFELT: APROPÅ DEN NYASTE SPRÅKRENSNINGEN 95
Södra Varietén och skall i sommar
cabareta i Stockholm med
omnejd " (Figaro 20/5 16). Redan så
tidigt som 1905 ’hade Dagens Nyheter
nybildat ’ ’den turistande
allmänheten". En annan nybildning
är den antagligen under engelskt
inflytande stående typen substantiv +
participialändelsen -ad: "Chic som
alltid, m en nästan lika brokot som
den r u m äiirockade
ackompan-jatören" (D. N. ls/?> 16); "Effekten
blev att hundra par s i 1 k e s b
e-s t r u m pade ben avslöjade sig i
en momang" (Soc.-D. °/2 17). En
tredje art av ekonomisk tendens är
följande text till en bild av Rheims
katedralen: "Det ringer till nyår
—––––i Rheims kulskonade
katedral" (Östg. 31/12 15), (= av
kulor skonade).
Verbtypen x—isera har också på
sista tiden vunnit oerhörd
spridning: portugalisera (D. N. 8/3 1916),
malmöisera (D. N. 31/12 16),
göte-borgisera (S.-N. 3/5 16), berlinisera
(Soc.-D. "7! 16), inventarisera
folkbiblioteken [ — inventera] (N. D. A.
80/fl 16), automobilisera (D. N. %■
16, i Städernas ällrn,
brandstodsbolags styrelseberätt 1915:
’brandkårens automobilisering’). När den
språkspänstige hr Böök skriver:
"Han hade i och för sig ingenting
att invända mot a s s i m i 1 i s
e-r in gen" [b. v. assimileringen,
-ationen] (Sv. D. °/i 16), så är det
väl samma lapsus linguae, som då
C. M. Kjellberg i ’Uppsala, 1914’
talar om ’Gästis — — riksbekant
genom––––––storartade 1 u k u 1-
l i ii a v i s k a anordningar (!) "; i
förra fallet kan det vara en
felskrivning eller också association med
mil i s, i det senare är
sammanfogningen av 1 u k u 11 i s k och k u 1
i-n a r i s k påtaglig. De äro ganska
rolig-a, dessa förlöpningar, t. ex.
1 ’Svenska g y m n a s t i c i på
Köpenhamnsbesök" för gvmnaster (D.
X. -’/, 1916).
Adverben rycka alltmera in som
adjektiv: "Regeringens vidare
plan" (D. N. 7/15), "en sån
pet-noga herre" (Prof. Noreen, föreläsn.
20/<) 15), "hälsning från fordomdags.
ledamöter" (telegram 1908), jar
detta förekommer så tidigt som hos
J. L. Almqvist: Kapeliet. Jämför
här engelskan "the then minister",
"the above sentence".
#
Det är också intressant att
studera de politiska modeorde il
D:r Berg har påvisat några i sin
senaste artikel och än mer i uppsatsen
i Nordisk Tidskrift (1899) ’Arets
valspråk’. I högerpressen återfanns,
alltid sedan 1916 års ingång
’storstilad’ som ett omdöme om högerns,
riksdagsmanipulationer: ’En
storstilad motion av herr Lindman’, ’ett
storstilat anförande av ex c.
Hammarskjöld’, ’ett storstilat program
i nykterhetsfrågan av herr
Tryg-ger’. Unghögern i Uppsala,
representerad av hr Erland Hjärne, har
verklig böjelse för negerade
adjektiv sådana som ’det är vår
ofrånkomliga plikt’, ’ett obönhörligt
villkor’ (se Bergs art. Avis aux
Camelots du roi!), ’ett
ovederläggligt faktum’, ’ett oöverstigligt
hinder’ etc. Social-Demokraten, ja
kanske hela partipressen, tycker om
att ’påtala’ en sak och ’naglar>
gärna ’fast’ den. Men när de
oavslutade underhandlingarna med
England ’lamlägga’ vår industri, är
jag inte med; bör naturligtvis vara
lamslå eller också inget 1 a ni alls.
Svensk Tidskrift och Det Nya
Sverige har inaugurerat ’Riket’ i motsats,
mot folket, staten, landet, och när
hr Christiernsson den 28 febr. 1917
annonserade ett föredrag om "Rikets
nöd’, förstod var och en, att det var
anordnat av Allin. Val
mansförbundet, -dag, som ingår i riksdag,
har blivit synnerligen populärt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
