Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Olsson, Oscar: Folkuniversitetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Folkuniversitetet.
För TIDEN av OSCAR OLSSON.
I.
Helt naturligt mottogs uppropet
om grundläggandet av ett svenskt
folkuniversitet med glad förväntan
runt om i landet, sedan det väl en
gång blivit befriat från den
konfidentiella dräkt, i vilken man först
fann lämpligt presentera uppslaget
för en trängre krets. De namn man
lyckats få under uppropet tycktes
också borga för att planen var väl
genomtänkt och färdig att realisera,
även om uppropets väl allmänna och
tämligen intetsägande talesätt
kunde vara ägnade att väcka en viss
undran.
Denna undran övergår till
besvikelse för att inte säga snopenhet, då
man i de första häftena av
Tidskrift för det svenska
folkbildningsarbetet i år, utgivna under den
mycket lovande titeln Folkuniversitet,
söker efter tankens ordentliga
utformning. Ämnet är visserligen
behandlat på 70 stora sidor, men utom
vissa allmänna principer finner man
ganska litet av vad man söker, och
det lilla man finner ifråga om
utformningen borde för den goda
sakens skull helst — ha utelämnats.
Det är tidskriftens redaktör, fil. d :r
Johannes Kjellström, vars
personlighet trycker sin prägel på
universitetets anda och program. Detta är
också på sitt sätt endast tillbörligt,
då det ju varit d :r Kjellström, som
med sin kända energi från början
varit själen och ledaren i förarbetet.
Men då han nu, efter att ha fått
föreningen för folkuniversitetets
grundläggande till stånd, äntligen
framträder med sitt program
någorlunda utformat — hur går det ihop
med intentionerna hos de kända och
berömda personer, som lånat sina
namn och sitt intresse åt arbetet på
den stora tankens realiserande?
De nämnda häftena av tidskriften
innehålla en rad beaktansvärda
uttalanden om folkuniversitetsidén, av
vilka i all synnerhet Svante
Arrhenius’, Verner von Heidenstams och
Anna Sandströms äro tungt
vägande och inte kunna undgå att göra
ett starkt intryck. Det är rätt
vemodigt att läsa d:r Kjellströms
utredning mot bakgrunden av de två
sistnämndas av stark känsla och
vederhäftighet burna synpunkter, och
vad prof. Arrhenius’ utlåtande
beträffar, har d:r Kjellström råkat
ut för den fataliteten att där få sitt
utkast till läroplan uttryckligen
stämplat som innehållande en ren
löjlighet från naturvetenskaplig
synpunkt.
Åtskilliga av de mest bärande
uttalandena gå som något självfallet
ut ifrån den synpunkten, att
möjligheten till verkligt vetenskapliga
studier just är det betydelsefulla
ifråga om folkuniversitetet. Det
framhäves uttryckligen av t. ex.
Heidenstam,. Bernhard Salin, J.
Sandler, Anna Sandström, C. W. v.
Sydow och Verner Söderberg. Om
det inte gällt en så viktig sak, skulle
det vara enbart lustigt att som
motsättning till dessa uttalanden ta del
av d:r Kjellströms motivering för
sina planer. Med tanke på f.
statsrådet K. G. Westmans intresserade
stöd åt d :r Kjellström i denna frå<?a
är den vanvördiga tonen gentemot
statsuniversiteten rätt uppfriskande.
D :r Kjellström citerar med stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
