Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Kautsky, Karl: Ispalatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TIDÉN
stora omlärandet tog sin början. En
alldeles förhastad början.
Bland dem, som visat på
samiman-hanget mellan krig och revolution,
fanns det dock en hel del, som icke
behövde lära om, då de icke väntat
revolutionen vid början utan först
vid avslutandet av kriget.
Jag kan icke erinra mig något
fall, där början av ett krig kastat
en regering över styr eller medfört
en systemväxling. Däremot har
detta under det nittonde
århundradets lopp varit det oundvikliga
slutet på varje krig för den besegrade
parten, emellanåt också för
segraren, om segern blivit för dyrköpt
och krigföringen ådagalagt den
härskande regimens inkompetens. Så
följde på det krig, som Ryssland
segerrikt förde mot Turkiet 1877 och
vari det trängde fram ända till
Konstantinopels portar, stärkandet
av den revolutionära rörelsen,
vilket inleddes med skottet från vår
kamrat Vera Sassulitsch * och fann
sin höjdpunkt i mordet på tsaren
Alexander II, vilket inföll i mars
(13 miars 1881) alldeles som den
nuvarande revolutionen och som så
många andra tidigare revolutionära
handlingar.
Så har man också nu kunnat
vänta redan vid utbrottet av kriget, att
dess avslutande skulle framkalla
häftiga, inrepolitiska strider, vilka
alltefter sättet för dess avslutande
kunna antaga i den ena eller den
andra staten en revolutionär
karaktär.
Vad som icke var att vänta, vad
som verkar överraskande, det är
utbrottet av revolution i Ryssland
redan under kriget. Det är ett
absolut enastående fall, som saknar fö-
* Attentatet mot Petrograds
polisdirektör general Trepoff med anledning av den
skändliga behandling han lät underkasta
de politiska fångarna. Vera Sassulitsch
häktades men frikändes av juryn.
Övers. anm.
regångare i det nittonde
århundradet. Det franska kejsardömets
sammanstörtande efter Sedan var icke
resultatet av en revolution. Denna
regim var förkroppsligad i
Napoleon III:s person och förlorade sin
grund, när denne togs fången i
Sedan. De missnöjda folkmassornas
revolutionära uppträdande i Paris
tog sin början först sedan fred var
sluten.
Vill man finna en förelöpare till
revolutionär ändring av det
härskande systemet under ett krig, så
måste man gå tillbaka till den stora
franska revolutionen. Under det
krig, som bröt ut i april 1792
mellan Frankrike å ena sidan, Österrike
och Preussen å den andra, störtades
då — först kungadömet (augusti
1792) emedan det understödde
fienden, sedan girondisterna i juni 1793,
emedan de icke utvecklade den
energi gentemot leverantörernas och
agrarernas privategendom, som det
då mot Frankrike förda
uthung-ringskriget fordrade.
Härmed skulle man i vissa
avseenden kunna jämföra den
nuvarande revolutionen i Ryssland. Något
liknande hade Engels väntat för
Tyskland för det fall att det skulle
anfallas samtidigt av Ryssland och
Frankrike. Han skrev i sin under
de senaste åren så ofta citerade
artikel om ’’Socialismen i Tyskland":
,Ett krig, vari ryssar och fransmän bröte
in i Tyskland, vore för detta en strid på
liv och död, vari det skulle kunna trygga
sin nationella existens endast genom
tillgripandet av de mest revolutionära
åtgärder. Den nuvarande regeringen frigör
säkert icke revolutionen, såvida den icke
tvingas därtill. Men vi ha ett starkt parti,
som kan tvinga den därtill eller i nödfall
ersätta den, det socialdemokratiska partiet.
Denna passus citeras med
förkärlek av krigskreditbeviljarna. Men
de föredraga att endast återge dess
början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
