Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
njuta av Österlings konstnärligt
folkliga dikt, vardagens och de enkla
naturtingens idyller, det är endast
hans högstämda debutsamling och
"Facklor i stormen", som kritikern
velat helt godkänna.
Anmärkningsvärd är Hedéns
ögonblickligen riktiga uppfattning av
Ossiannilsson och Ludvig Norström.
Vad beträffar den förstnämndes
lyrik är förståelsen på intet vis
märkvärdig, dess styrka och
svaghet ligger ju i öppen dag för envar;
med avseende på hans sociala
romaner åter högg kritiken i allmänhet
i sten. Hedén finner genast i
"Barbarskogen", att diktaren icke är
den vanlige överlöpare, man från
vänster och höger vill göra honom
till, något som redan året därpå
bekräftades i Slätten och sedan allt
framgent.
Ludvig Nordström fick länge gälla
som en trevlig kurre, vars saftiga
humor enkom var till för att roa
borgerskapet; Hedéns uppfattning
är redan tidigt en annan, och
numera har väl till och med
allmänheten fått klart för sig, att Ludvig
Nordström både är allvarlig och
religiös samt därtill en originell
filosof.
Inför Martin Kock står Hedén
däremot ganska reserverad och
tveksam, i viss mån med rätta, men
egentligen mera kylig än behövligt.
Ty i "Arbetare" gavs redan
aningar om kommande stordåd, och i
hans senaste bok "Guds vackra
värld" infrias löftena mera rikligt
än vad någon väntat. Också
beklagar Hedén med rätta i förordet, att
plats ej kunnat inrymmas åt en
artikel om denna bok, vilken
"betecknar en verklig stegring i
författarens diktarkraft". Samma
beklagande gäller för övrigt Fabian
Månssons "Rättfärdiggörelsen
genom tron", vilken jämte den
nämnda romanen av Martin Kock torde
kunna betecknas som fjolårets märk
ligaste litterära företeelse.
En av de största förtjänsterna i
Hedéns litteraturkritik och tämligen
säreget för honom är det intresse
han uppväcker för de anmälda
böckerna, oavsett om han klandrar el
ler berömmer. Författare och
förläggare ha sålunda orsak att vara
nöjda och med dem envar, som
önskar utbredning av det litterära
intresset. Denna förtjänst har sin
orsak i kritikerns metod att
analysera diktverket med hänsyn till
social och litterär miljö genom
komparationer med samtidiga och
föregående skrifter, vilket
ovillkorligen tvingar läsaren att
kontrollera, gilla eller motsäga. Härtill
ansluter sig stilens olika nyanser, lugn
och snabbhet i behaglig och riktig
omväxling. Nästan aldrig skriver
Hedén enbart för sitt eget höga
nöjes skull, såsom exempelvis Levertins
och Anders Österlings
litteraturkritik ofta synes skriven; måhända är
det en missuppfattning, att så dock
synes vara fallet, när kritiken ibland
är helt uppfyld av Eros och Himeros.
Karl Hedmansson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
