Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Langenfelt, Gösta: Apropå den nyaste språkrensningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Apropå den nyaste språkrensningen.
För TIDEN av GÖSTA LANGENFELT.
(Forts. fr. sid. 96.)
De lån, jag här nedan anför, äro
undermåliga, därför att de ej
uttrycka en nyans förut saknad i
svenskan, eller därför att de sakna
svenska associationer.
"Herr Gustafsson i Brånsta
ironiserade över förslaget, men lystes
hastigt hem av hr Lindhagen"
(D. N. 11/4 15), jämför danskens
’1 y s e en h j e m med en
Bergfisk = give ham saa haard en
Med-fart, legemlig el. i Ord, at han maa
fortrække’. "Hur sakligt han än
skriver, lägger han aldrig dölj
s-må 1 på sin personliga mening"
(Ek Hn i Soc.-Dem. 5/5 16), "som ...
påstått att Branting ej lagt
d ö 1 j s m å 1 på sin tyskfientliga
stämning" (Ek Hn i Soc.-D. 10/7 15) ;
jämför danskans ’lægge Dølgsmaal
paa’; "blev hr Vresig alldeles ur
spindeln av raseri" (D. N. 5/12
12), där man förgäves letar efter en
svensk association och likaså i ’Den
statsreglering är skickligast
uppgjord, som bäst slår i spann
m e d beräkningen (D. N. 24/1 16).
Sådana dåliga importsynonymer som
danskans ’bommert’ för
’bom-[skott]’, ’bommare’ och ’andsliv’
för ’kulturliv’ äro onödiga tillskott.
Jämför ’’Sedan bommerten
vederbörligen belysts, återstår det att
sörja för att det aldrig kan göras
så mer" (D. N. 24/3 16) ; "det
europeiska andslivet (har) bragts i
lägervall" (Signalen 14/10 15).
’Blöd-sinnad’ (Han reagerar mycket
kraftigt mot de argument som
framdragas av... vissa blödsinnade
humanitetsivrare (Sv. D. 11/8 15) och
’furunkel’ (Sv. D. 19/8 1911) — vem vet,
vad det är? — tillhöra samma
osvenska kategori som följande
användning av pronomenet ’vilken som
helst’ i citatet fr. generalmajor von
Disfurth: "Vilken som. helst
handling begången av våra
trupper för att lamslå, besegra eller
förgöra fienden, är en god
handling", där det bör heta "Vilken
handling som helst...". Så länge
man håller sig till germanska
frändespråk bli lånen ej alltid absolut
oförståeliga, men värre ställer sig
saken, då romanska ny ord införas:
"ställningen blir både farlig och
olidlig om molesterna växa’’
(D. N. 17/0 15) [ = svårigheterna];
’enskildas förmåga att gagnera
på kriget’ (D. N. 11/4 15) [= tjäna
på] ; "övergrepp förekomma, som
verkligen hårt lädera (= skada)
den nationella självkänslan" (D. N.
26/4 15). D. N. har även bildat
’fjärhet, av franskans ’fier’ = stolt,
högdragen, stram ("Stormklockan
hånar att det ingenting blivit av detta
på grund av de liberalas f j ä
r h e t (D. N. 14/i 15), och slutligen
införes det redan i engelskan ovanliga
ordet ’concern’ i betydelsen
affärsföretag’. Sammanslutningen inom
landsortsgrupper har på senaste
tiden visat sin styrka genom tvenne
bankers uppgång i andra tillhörande
’concernen’. (D. N. 4/3 1917).
Lika olämpliga — och ej
önskvärda — nyord i svenskan äro
katastrofal (D. N. 14/t 16) (=
katastrofisk), som är adjektivet till
’katastrof’, ’budgetär’ (D. N. 21/5 15)
(= budgetisk) till ’budget’ och
’mondial’ (D. N. »/4 15) till ’monde’
= värld, ’Streber’ (= strävare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
