Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Langenfelt, Gösta: Apropå den nyaste språkrensningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
120 TIDÉN
känns väl nu som ett svenskt ord,
men man kan ej klara pluralen än.
N. D. A. skriver (14/8 16) "Sociala
sophögen har den visst kallats
emedan dess medlemmar utgjorts av
unga streber", Soc.-Dem. likaså
(10/9 15, 15/9 15) "okunniga,
framfusiga streber av grövsta typ",
medan D. N. enligt min mening
lyckats forma den verkliga s v e
nska pluralen (18/2 14) "Till
grundlagarnas försvar behövs det icke
något nytt akdemiskt
uppsalaförbund av reaktionära drömmare
och strebrar". ’ I stil med
denna plural, men falskt bildad, är
Karin Smirnoffs (’Vårbrytning
1915) ’retortrar’ mot ’retorter’ av
’retort’ ("hon sköljde bort
mångårigt damm från retortrar och
kolvar").
Lånepolitikens tvivelaktiga värde
blir också belyst genom importen
och bruket av vissa utländska
suffix, sådana som -mént(e) i
’synamente ’, ’käftamente’,
’ornamenter’ (= ordningar, åtgärder); -a g e i
’slitage’ (Marika Stjernstedt i
Soc-D. 29/10 15: "Jag ... fann soldatens
yttre röja ett starkt slitage"),
’läckage’ (D. N. 10/1 16: "läckage
uppstår och ideliga reparationer bli
nödvändiga"), ’flytage’ (Dagens
Tidning 25/8 13); -ans i ’ruljans’
(D. N. 12/2 16: "ruljansen gick
vidare"), ’hovans’ (D.N. 1/10 16: "det
nu framdragna förhållandet borde
lia hindrat något av h o v a n s e n ") ;
-tion i ’seglation’, ’muntration’,
’byggnation’(s-virke) ’skapnasjon’
(i Gamla Abeteket av K.
Nilsson, Karlskrona),
’komsamsation’ (i Strix 1912). De tre första
och de tre sista orden av detta
slag äro symtomatiska, ty de
äro utom allt tvivel bildade i
folkdialekter och sålunda varslande om
nya vägar för det svenska
språklivet. Bli dessa avledningsändelser
en gång införlivade med svenskan.
så komma de att fylla ett länge
känt behov, det att skapa substantiv
till vissa verb. Suffixet -ist är
också av denna tvetydiga karaktär:
modist, lampist, fordist (= medlem
av Fordkommissionen).
Men äro då alla nylån onödiga?
Visst icke. Att vara så hypersvensk,
att man förkastar historia för
hävdkunskap o. d. och ersätter
naturvetenskapliga och tekniska termer med
hemgjorda är dåraktigt. Jämför
tyskans Fernsprecher (’fjärrtalare’)
för telefon! De utländska orden
tjäna ofta till att rikta språket med
nya nyansmöjligheter. Jämför
Svenska Utförselsföreningen med
Svenska Exportföreningen, och man
inser genast, att de båda orden ej
täcka varann. (Däremot borde våra
svenska växtnamn sättas först i
flororna och inläras grundligast; den
latinska kunskapen ställer ju ofta
åtminstone en stadspojke okunnig
inför hans eget lands växtvärld.)
Så länge det existerar
internationella förbindelser, böra vi
inte i onödigt försvåra förståelsen
av vissa internationella begrepp.
Vi tala icke för fosterlandet,
utan för hela världen.
Anmärkningarna mot kråkspråket i all ära.
men vi böra dock icke slå in på
Tysklands väg — inom parentes
tycks ’väg’ vara i färd med att bli
lika populärt som någonsin
’tecken’: Belgiens väg, Finlands väg,
förbudisternas väg, undfallenhetens
väg etc. — och försvenska de
tekniska glosorna, vare sig de tillhöra
handeln, industrien eller
vetenskapen. Vart sådant kan leda, visar en
art. i St. D. 3/8 16, där den i
Tyskland bosatta Ellen Donnér vill
avskaffa elegans (’ ’språkets
skönhet och elegans"... Vårt
modersmål skall vara skönt,
starkt, rent, men elegant,
får det sannerligen icke
vara — det passar för
det franska språket". —
Vilken alltysk reflexion!), intres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
