Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Langenfelt, Gösta: Apropå den nyaste språkrensningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GÖSTA LANGENFELT: APROPÅ DEN NYASTE SPRÅKRENSNINGEN. 121
s an t (i stället underhållande,
upp-piggande, fängslande), studium
i st. granskning), anonym (i st.
onämnd), p ed an t er i (i st.
småaktighet) , artiklar (i st.
uppsatser), text (i st. ordalydelse),
aktuell (i st. tidsenlig),
opraktisk (i st. olämplig) etc. etc. Allt
detta är opraktiskt, olämpligt och
fånigt, och kan endast tjäna som
bidrag till tyskarnas och kvinnans
psykologi. Hon slutar med följande
klimax: "Kunna vi finna någon
lämplig ersättning för en dylik
spåkmara som hovleverantör,
resenär (!), konstnär (!), europé (!)
m. m. "svenska" ord, vilka så
mycket användas i det dagliga livet?"
Hr Nordenstreng föreslår nu att i
stället för maximipris,
kompensation och
e x p o r t l i c e n s införas h ö j d p r i s,
utjämning, utförsellov. Det
sista är bra, det mellersta
skulle jag vilja ersätta med
vederlag hellre. Goda nyord
för lån äro också rundfråga
för enquéte, red. Ornes
’återbörd’ för restitution, de
av Gwen ännu ej godtagna
’benläder’ för ’leggins’ och ’lindor’ för
’puttees’ (jämför Hela Världen n:r
1, 1917: Till uniformen höra bruna
skor, laggins, eller putties...!)
lättruta för
fönsterventil (i uppländskan) och många
flera i dialekterna. Säkerligen skulle
en oerhörd ökning vinnas genom
utpräglade dialektords upptagande i
språket. Men någon hejd på
purist-raseriet måste det vara. Och inte
låta uppsalastuderande uppta som
olämpliga danismer sådana i
svenskan införlivade ord som
’förståelse’ ’besvikelse’ etc. Jämför H.
Olssons Danismer * hos Per Hallström
i Språk och Stil 1916, där
samme Olsson använder germanismen **
angelsachsisk i stället för
* = danska ord.
**’= tyskt ord.
vedertaget anglosaxisk. Ett annat
sätt att omsätta lånen till svensk
form är att stava dem hyggligare.
Jämför anquête (utt. angkät),
selfmade (utt. selfmäjd) o. s.. v. När
nu Stewart blivit fast i
sjöfartssvenskan, varför ej stava som Mac
i D. N.: ’stuert’ — en. knepig
utväg ! Jämför intervju mot
fordom interwiev.
#
Jag har i annat sammanhang
förut nämnt inlån av vissa främmande
avledningsändelser, såsom -age, -tion
o. s. v. I en annan grupp,: de i
början omtalade nomina agentis, ha
andra avledningsändelser trängt in,
såsom -ist, -ian, -är o. s. v. Innan jag
går in på de olika formationerna,
vill jag endast som hastigast,
klargöra vad som menas med ett
nomen agentis, som egentligen är
namn på den som utför något. Prof.
Noreen har i 5 :e delen av Vårt
språk (s. 331) gjort en förträfflig
utredning av denna kategori, varur
jag återger följande: "Det är...
uppenbart, att varje icke-konkret
glosa, eftersom den icke betecknar
något för sig bestående, utan blott
något som finnes h o s något dylikt,
med nödvändighet kräver tillvaron
av en konkret glosa... Så t. ex.
fordrar åkandet (en icke-konkret
glosa) att det finns en som åker
[vare sig denne är en åkande
eller en åkare". (Märk
skillnaden !)] Av exemplet synes ju då, att
vi ha att göra med två olika
betydelsegrupper : en åkande är en
individ, som endast tillfälligtvis
befinner sig på ett rullande fordon,
under det att åkaren är en man,
som driver yrke med åkeri. Den
förre kalla vi A-gruppen,
ögonblickets görare, den senare B-gruppen
(dessa motsvarande prof. Noreens
agentiala och aktorala kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
