Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1917 - Langenfelt, Gösta: Apropå den nyaste språkrensningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖSTA LANGENFELT: APROPÅ DEN NYASTE SPRÅKRENSNINGEN 127
varför man skall alldeles glömma
bort lika goda svenska, är svårt att
förstå. T. ex. -i n g, som med lätthet
kan tilläggas en massa ord — ej alla
—, men som nu endast förekommer
i dialekterna: ’Det behövs nog med
en töcken där djup in g’ (D. N.
25/7 16), ’Fala t om in g’ (D. N.
21 /2 17) som namn på Färdaborna i
Hälsingland. Likaså är det svårt
att begripa, varför skellefteit,
ska-rait skall vara bättre än skelleftebo,
skarabo. — I sammanhang härmed
kanske borde påpekas en sak. Om
man avleder ett ord från ett
egennamn, bör ej det förra med någon
rätt stavas med stor bokstav i
början. Alltså "Waldenström, men
wal-denströmare, Boström, men
bo-strömian. P.-B. i D. N. har alltså
fullständigt fel, när han tror sig
kunna motivera parisjudes stavning
med stort p på följande sätt:
’Paris-jude är en jude ifrån Paris, som
stavas med stor bokstav.’
En lärdom, som kan dragas av
det förebragta materialet, är att
vårt språk förlorat mycket av sin
uttrycksfullhet. Dessa ändelser, 30m
-are i matissare (=
anhängare av målaren Matisse), -ist i
f o r d i s t, -ian i brantingian, säga
oss betydligt mindre än forna
dagars ’hattar’ och ’mössor’,
’gråkol-tar’ (ett namn på læstadianer),
eller, för att taga engelska exempel,
’kväkare’ (av kväka) för ’pietister’,
’rundhuvuden och kavaljerer’
o. s. v. Sådana målande
benämningar tyckas vi alldeles på väg att
sakna.
* *
#
Hur skall den botas, denna
språksjuka? Som enligt somliga är
dödande, men som jag ej kan finna
annat än som en lätt snuva. Det
har föreslagits en del medel, varav
jag skall be att få förorda några
och eventuellt öka raden av. Stu-
dium av ordböcker är dock
inte så tråkigt; och om det
förlägges till skolstadiet bleve det
framtvingat och ordnat. Som nu sker,
lära sig ej folkskolans barn att
hantera en ordbok ens. Vi ha ju
lämpliga ordböcker i Dahlgrens över
föråldrade ord, i Östergrens Nusvenska,
som även ger synonymer. Vikten
av ordboksstudium har också
framhållits av Balzac, som för en
vetgirig förklarade, att hans prosakonst
uteslutande lärt av lexika. En
ord bildnings lär a, utarbetad
för skolbruk och självstudium. E n
läsebok med valda texter ur
1734 års lag, Then swänska Argus
och andra prov på kärnsund
svenska. En lektor i svenska
vid högskolorna, där samtliga
studiosi skulle åläggas att genomgå
en kurs i nysvensk stilistik och
ordbildningslära, motsvarande den kurs
i pedagogik, som nu ges åt
"filosoferna". Sålunda skulle en teologie
kandidat, en medicine kandidat, en
juris kandidat, en filosofie kandidat
eller magister, en civilingenjör, en
tandläkare, en veterinär, en agronom
o. s. v., ej undgå prövning i dessa
ämnen; de skulle vara obligatoriska
för alla examina. För journalister
och annat gott folk kunde frivilliga
kurser anordnas i Arbetarinstitutets
och Borgarskolans serier, i
Folkbildningsförbundets föreläsningssalar
över hela landet, vid de olika
folkhögskolorna etc. Hr Nordenstrengs
förslag till kontakt med pressen är
också något att ta vara på. Men låt
oss för guds skull ej få några
pedantiska regler om språkriktighet;
verkade ej denna historiska
kunskap om språk och stil av sig själv
i hr Nordenstrengs, Bergs m. fi.
riktning, så bleve det dessa herrar och
ej lärjungarna, som hade orätt.
Ännu ett medel finnes. O, I
nationalistiska samhällsbevarare, ge
oss pengar till landsmålsarkivet
i Uppsala, ge oss resestipendier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
