Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 5, 1917
- Olberg, Paul: Den ryska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan i förbigående omnämnts voro
dessa kretsar, fullt medvetna om de
skadliga följderna av regeringens
intressepolitik, när de gåvo
anvisning på nödvändigheten av ett
omläggande av den politiska kursen,
avgjort emot ett revolutionärt
inskridande och försökte även
påverka massorna i denna riktning. Ty
— som de konservativa och liberala
försäkrade — den revolutionära
rörelsen skulle inverka menligt på
krigets förlopp. Det är klart, att den
gamla regimen under sådana
omständigheter ansåg sig ha grundad
anledning förmoda, att den intet
hade att frukta av oppositionen och
att tack vare dess lugnande tal
revolutionen dock skulle kunna hållas
tillbaka. Och så ha de beslutat sig
för att till det yttersta vägra alla
eftergifter.
Skärpningen av oppositionen.
Höstmånaderna 1916 bilda en
vändpunkt i de olika klassernas
tänkesätt i fråga om kriget och den inre
politiken. Inte blott de radikala och
socialdemokraterna utan även
liberalerna och t. o. m. de konservativa
kretsarna ställde sig i öppen
opposition mot regeringen. Talrika
offentliga organisationer, riksduman,
riksrådet — alla pekade på
nödvändigheten av att bilda en regering av de
personer, som hade folkets
förtroende. En avsevärd del av folket
började tydligt demonstrera mot ett
fortsatt onyttigt fullföljande av
kriget och för nödvändigheten av ett
fredsslut. — Vad har framkallat
denna nya fas i Rysslands sociala
liv? Det råder intet tvivel om att
den utveckling i landet, som jag
ovan skildrat, bidragit till att
förbereda omsvängningen. Men
därtill hava följande faktorer
medverkat till att framkalla det
slutliga resultatet: 1) det
kritiska läget vid fronten,
huvudsakligast den Brussilowska arméns
reträtt ur Galizien; 2) de stora
mobiliseringar, som proklamerades under
månaderna augusti—december; 3)
skärpningen av
livsmedelssvårigheterna och slutligen 4) tilltagandet
av den politiska reaktionen. Låt oss
nu söka vinna en överblick av varje
enskild av dessa faktorer.
Fredsrörelsens växt.
De framgångar som den ryska
armén under Brussilow fram till
hösten 1916 hade i Galizien
framställdes städse från krigspartiernas
sida som ett av de förnämsta om
också inte det enda beviset för
överlägsenheten av Rysslands militärmakt.
När nederlaget kom och fienden tid
efter annan inkräktade på ryskt
territorium så tröstade
krigspatrioterna med följande, utrop:
”Krigslyckan är föränderlig, bara tålamod!
Vänta tills den brussilowska armén
uppträder! Lita bara på att vi då
skola göra vår plikt! Fienden skall
då i grund förintas och freden
slutas!” Och folkmassorna, som tänkte
tillbaka på Brussilows
framgångsrika offensiv, trodde dessa ord och
hoppades på ett snart fredsslut,
därmed stillande sin egen längtan efter
freden. De stora nederlag, som
Brussilows armé hade lidit under det
tredje krigsåret och det på hösten
1916, då krigets långvarighet hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1917/0135.html
