Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1917 - Hedén, Erik: Frödingsarvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK HEDÉN: FRÖDINGS ARVET.
169
allt har prof. S. röjt sin förmåga att
behandla det föreliggande ämnet
därigenom, att han visst icke velat
se spår av sinnessjukdom på alla
möjliga ställen i Frödings diktning.
Tvärtom framhäver han klart hur
många friska drag som även under
de värsta krisåren funnos kvar hos
diktaren.
Bland andra upplysningar han
ger om Fröding finns det en
skenbart banal men faktiskt viktig, som
icke är ny men dock först av honom
klart inskärpts: Fröding var ytterst
närsynt. Detta förklarar vissa
framträdande drag i diktarens natur- och
överhuvud miljöskildring. Fröding
hade ett djupt sinne för naturen och
för allt yttre skönt. Hans dikt är
ock rik på enskildheter. Men dock
finns i hans skildringar, i motsats
mot Heidenstams, en viss
allmänne-lighet; han ger mycket litet av
enskildheternas nyanser. Detta härrör
uppenbart i hög grad av
närsyntJhe-ten. Att Fröding samtidigt kunnat
uppfatta och återgiva naturens
allmänna drag och naturföremålens
konturer med sådan levande kraft
vittnar om hur långt hans själs
strävan i sin kamp mot kroppens brister
nådde.
Bokens förra del upptages’av en
allmän analys, där författaren
klargör de härskande själsdragen eller,
som den vetenskapliga termen lyder,
komplexerna i Frödings diktarlynne.
Vad han därvid har att säga är utan
fråga upplysande, icke minst
därigenom att han låter de individuella
dragen avteckna sig mot en
alimän-psykologisk bakgrund. I andra
delen följer därefter en särskild analys
av vissa psykologiskt
sammanJhän-gande diktgrupper. Även denna del
är nog så givande. Bl. a. har
författaren här fullföljt sin goda
gärning att i tid göra slut på den
Ida Bäckmanska legendbildningen.
Vidare har han riktat ett grundskott
mot doc. Bööks tendentiösa fantasier
om dikterna Parken och Atlantis,
dock med redoboget erkännande av
det riktiga som denne utfunnit.
Därom nedan.
Gustaf Frödings
diktning är egentligen blott ett utkast
till ett större arbete om samma
ämne. I väntan på detta kan man
emellertid lyckönska vår
litteraturtill att på ett enda år ha fått
mottaga två framställningar av så högt
värde om vår senaste vittra
storhetstids kanske störste och säkert
ädlaste diktare.
* #
Till sist må erinras om en dansk
Frödingsbok, som utkom ungefär
samtidigt med de nyssnämnda
svenska. Den är av Carl C. Lassen
oöh heter Gustaf Fröding,
hans Liv og Digtning (Frisenettes.
förlag, Köpenhamn). Sitt största
intresse har den helt naturligt som
ett vackert bevis på den förståelse
Frödings diktning mött åtminstone
på några håll i våra skandinaviska
grannländer. Som diktanalys ger
den ju icke svenska läsare något
nämnvärt nytt. Även i fråga om
Frödings liv stöder den sig på
tryckte källor. Dock har den därvidlag*
ett icke ringa värde även för oss, i
det den, ensam bland alla
Frödingsböcker, "på ett livligt och känsligt
sätt sammanfattar vad vi eljes måste
från flera olika håll hopleta.
Diktcitaten ha givits på svenska
och tryckfelen ha därvid inskränkts,
i en grad som den skandinaviska
brödrakärleken eljest endast sällan
mäktar åstadkomma.
Sakuppgifterna äro med ett par undantag
korrekta. När författaren uppger att den
försämring av
tryckfrihetsförordningen som föreslogs på grund av
Stänk och Flikar blev
avslagen, har detta tydligen förorsakats
av utlänningars förklarliga
oförmåga att kunna föreställa sig hur illa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
