Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 6, 1917
- Hedén, Erik: Frödingsarvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK HEDÉN: FRÖDINGS ARVET.
171
ningen, i Det borde varit stjärnor
råder medlidandet ensamt. Samma
är förhållandet i Säv, säv susa och
Elin i Hagen samt — med en burlesk
biton — Landsvägs-Miaja och En
ung mor. Om något självbiografiskt
moment kan i dessa fall ej bliva tal.
Snarare då i Jagar Malms hustrur,
där skuldkänslan också framträder.
Men troligt är det icke; diktens
hjälte är så alltigenom olik Fröding.
Däremot vila utan tvivel
ångerkänslorna i En visa till Karin i
fängelset och Lättsinnet på personliga
upplevelser, omdiktade i sjuklig
samvetsömhet på det sätt d :r L.
förträffligt utrett. Har det nu varit på
samma sätt med den åtskilligt tidigare
Parken? Om den förförelsehistoria,
varom hr Böök fablade, kan det som
sagt icke vara tal. Men omöjligt är
ej att Frödings outtröttliga
skuldkänsla anknöt sin diktade
slottsherres -brott till någon, sannolikt
helt oskyldig handling, som han
själv begått. Att han brukade
omdikta vissa sina handlingar, ofta de
allra noblaste, till synder, därpå har
fru Fernanda Nissen givit ett
talande exempel i en av d:r Landquist
(sid. 123) delvis avtryckt artikel.
Men märk att det dock var en
verklig händelse varifrån hans
själv-anklagande fantasi i detta fall
utgick.
*
Det har varit nödvändigt att
vidröra frågan huruvida Parken är en
självbiografisk dikt eller ej, då
detta spörsmål är av en viss vikt för
"uppfattningen av den sociala
åskådning som på ett par ställen i dikten
skymtar.
Böök har i sin ovannämnda
strävan att göra Fröding till högerman
sammanställt dikten med den ett par
år senare skrivna frejdade Atlantis.
Sceneriet i Parken — hämtat som
han riktigt förmodat från ett sana-
torium för nervsjuka i den tyska
staden Görlitz, där Fröding 1890
vårdades — återkommer, påstår
han, i sistnämnda, stycke. Medels
denna sammanställning tror han sig
kunna kasta ett nytt och för sina
partivänner mycket tilltalande ljus
över den otrevligt klingande strofen:
Guldet fick makt att förtrycka,
rikmännens kast, en förnäm myriad,
stal millionernas lycka,
åt och. drack och var glad,
vann sin förfinings
segrar, och nöden
växte med segrarnas rad.
Böök jämställer dessa rader med
ett kåseri, Fångar, som Fröding
skrev om -sina nervsjuka kamrater i
Görlitz. Han låter däri en av dem,
en högättad illyrier, särskilja
människorna i två klasser: dels ’
’arbets-och samfundsmänniskorna ...
bönder och borgare, brackor och
byråkrater, karaktärer, dugande män,
samhällspelare’’, dels ’ ’jägarna’’,
som ursprungligen voro fria och
lyckliga "kungar och adel, hjältar
och gudar", men nu dukat under för
de andra, "åkerbrukarna". Ännu
finnas de inom alla samhällsklasser,
även bland furstarna —
vildhjärnorna bland dessa — vidare i hög grad
bland diktarna, men speciellt bland
kafésångerskor, vandrande
kurtisa-ner, rövare och brottslingar.
Det är klart, fortsätter Böök, att
atlantiderna äro den där förra
klassens människor, vilka i sin tur äro
identiska med de nervsjuka på
Görlitz och alltså innefatta även
Fröding själv. Denne skulle med andra
ord räkna sig själv till rikmännens
klass i Atlantis, han skulle betrakta
denna som en förfinat & 11ig och
därför dödsmärkt pariaskast. Någon
verklig sympati för nutidens s’ocialt
undertryckta och fattiga folklager
rymmer alltså dikten, enligt Böök,
ingalunda. Den socialistiska klang
ifrågavarande strof fått är blott en
skyddande förklädnad, en omedve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:02 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1917/0175.html
