Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1917 - Hedén, Erik: Frödingsarvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK HEDÉN: FRÖDINGS ARVET.
175
Hur idealen skola sammangjutas
säges med klara ord i Sålunda
talade Zarathustra, samlingens enda
prosadikt. Efter att ha lovprisat
övermänniskans trotsiga, även från
dygdens band fria själviskhet
fortsätter Frödings Zarathustra i direkt
polemik mot Nietzsches:
Men när haver jag sagt eder att I
skolen binda människorna med band på
det I själva mån vara fria? Det är
trälars sed som till makt komma. Eller när
haver jag sagt eder att I skolen slå och
förtrampa dem som tävla med eder om
högheten? Det är trälsed.
–––––-Ho vet om den sig störst
tänker är den störste? Och månne icke den
ännu klenväxte som stor växtkraft haver
är större än den redan storväxte som
mindre kraft haver av begynnelsen och
allaredan uppfyllt sitt växandes mått? Så
låter var och en växa och lysa efter sin
art och förmåga!–––––-■
I Stänk och Flikar, däri
Frödings diktarkraft med en sista
jättelik ansträngning spände sig till
bristpunkten, framträder
frälsaridealet, idealet av den hjälte, som
på en gång skall hävda sin egen
storhet och i kärlek skänka frihet
åt de små, i en djärvare och klarare
form än någonsin. I Sagan om Gräl
är han världsfrälsaren, den religiöse
försonaren. Men han
uppträder ock som samhällsförlossaren.
Diktsamlingen är rik på utopier.
Fröding har tidigare, framförallt
i Atlantis, givit oss dystra
sådana, världsundergångens utopier;
här ger han oss segervisst ljusa.
Att en skald lätt nog kan giva oss
båda slagen av framtidssyner visar
Anatole France, som skrivit både
På den vita stenen och
P i n g v i n ön. Att
framtidsutopier kunna stå sida vid sida med
forntidsutopier, tillbakadrömmar till
den gyllene forntid som flytt, visa
flerfaldiga exempel från det av
politik starkt genomträngda athenska
lustspelet på 400-talet f. Kr. Också
i Stänk och flikar möter oss
en forntidsutopi: första sången i En
morgondröm, vars sista vers lyder:
Men högt på en klippa i frihet och ljus
och högt över töcknen är konungens hus,,
på vidden och branterna runt omkring
vid midsommartid hålles folkets ting,
och konungen dömer från domarstolen
och tänker för folket och talar med solen,,
och solen sår ned sina gudomssvar
om allt, som skall bliva och är och var.
Man ser att här konungen
"tänker för folket", men det hör
uppenbart till diktens förhistoriska
om-klädnad och får ej fattas som ett
framtidsideal.
Som framtida hjälte uppträder
denne vise och ädle ariske konung i
Aningar, där det heter:
Trotsig och glad skall han strida,
ädelmodig och vänsäll
•bruka sin segers makt,
länge i godhet råda
över vart älskat land, som
blev honom underlagt.
Man ser att även här hjälten, hur
starkt än hans godhet och
kärlek understrykas, framträder som
tvångshärskare, men detta beror på
att även denna dikt har
fornhistori-ska anknytningspunkter — i ovan
citerade vers Alexander den store.
Renast framträder Frödings
framtidsideal i En flik av framtiden. D :r
Landquist har kritiserat mun
karakteristik av denna dikt som "rent och
klart anarkistisk", och han har däri
— om till sin hugnad vet jag ej —
fått hjälp av d:r Oscar Wieselgren.
Dikten lär icke alls vara poetisk,
påstås det. Alltså, då Fröding i
framtidsriket hyllar kvinnan såsom i
sin kärlek
fri från band och lagar
varav slavar skrämmas,
när han vidare säger:
Vill du guldskatt vinna,
väl så samla skatten,
se ditt guld skall rinna
rikligt ur din hand
när han slutligen manar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
