Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1917 - Nylén, Einar: Om statsideal och den eviga freden - Hedmansson, Karl: Kors och svärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna lösning av fredsfrågan, som,
även om den ej kommer att visa sig
utförbar, dock har sin betydelse så-
som ett motgift mot ett alltför stort
underskattande av rasernas och
nationernas heterogenitet.
Kors och svärd.
För TIDEN av KARL HEDMANSSON
KARL HEDMANSSON: KORS OCH SVÄRD.
211
Johannes J0rgensen är en
tämligen allenastående personlighet inom
modern nordisk litteratur. Icktf
därför att hans diktning är religiöst
betonad, ty vissa religiösa särdrag
utmärka mycket av dagens
skönlitteratur, utan därför att det
religiösa inslaget hos honom tagit en
så bestämd form, att katolskt
religiös propaganda är det ändamål,
vartill dikten enbart är ett medel.
Inom svensk litteratur är han
närmast besläktad med Erik Brogren,
vilken torde dela J0rgensens
katolska livsåskådning, ehuru han
varken draperar sig i pilgrimsdräkt
eller uppträder som madonnans
stridsman.
I varje fall är de båda diktarnas
religiositet icke något estetiskt
koketteri, om det också kan förefalla
så ibland, utan djupa allvaret. Hos
Brogren en innerlig stämning av
religiös hängivenhet, självupplevelser
av stagneliansk eller fornkatolsk
art; hos J0rgensen åter Petri klippa
och svärd, icke bara inåtvänd
andakt utan också vilja och
förkunnelse.
J0r gensens förkunnelse är dock
icke jämförlig med den våra
svenska religiösa stridssångare vid
högtidliga tillfällen trumpeta på vers
och prosa. Gud och Herran, som
hos Bertil Malmberg äro mäktiga
poetiska ord eller på Kjelléns
lyriska prosa tillropa sig
uppmärksamhet, äro för J0rgensen mycket mera
konkreta, de betyda den allsmäktige,
som i egen person styr värld och
människor eller den korsfäste
frälsaren, som genom död och
uppståndelse återlöst all världens syndare.
J0rgensens kristendom är sålunda
ingen tidsenlig kompromiss mellan
förnuft och tro, som kan
tillfredsställa vardagens syndiga och
helgdagens kristna allmänhet, utan den
lagens osminskade Jehovah och
evangeliums Kristus, som
kyrkofäderna förkunnat.
Hans tro är "haabe mod Tvivl
och vide mod Visdom,
att skjult i de svimlende Dybder
vaager der En, som vogter og vær-
ner.’’
En tid var dock J0rgensen
framförallt den fromme franciskanske
pilgrimmen, den nordiske diktaren,
som lämnade Danmarks jord för
Italiens heliga orter, som skrev
essayer om romerska helgonbilder
eller religiösa dikter av högt
litterärt värde. Vid världskrigets
början befann sig J0rgensen på
italiensk mark, sysselsatt med
författandet av det stora memoarverk,
vars sista del nyligen fullbordats,
utanför världen och utan intresse
för världen.
Men denna munkenslighet fortfor
icke länge. Genom vänners brev
tvingades han mot sin vilja ur
isoleringen, den värld, som han icke
intresserade sig för var nu
skådeplatsen för ett drama, vars första akt
spelades i Belgien, det land som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
