Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1917 - Värnplikten och emigrationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-N: VÄRNPLIKTEN OCH EMIGRATIONEN
225
deråriga de värnpliktige själva.
Från min egen exercistid har jag
bland alla minnen kvar ett särdeles
obehagligt sådant, då en dylik
ny-bakad löjtnantsspoling om ett par
och tjugo år tog sig före att skälla
ut en gammal i tjänsten grånad
fanjunkare med human läggning
för det denne råkat göra emot herr
löjtnantens och börssonens vilja.
Våra dagars höger och
chauvi-nister tala så ofta om att vänstern
bidragit till att sprida
"försvarsolust" i vårt land och att denna
är i ett "sorgligt tilltagande’ ’.
Ingenting är oriktigare än detta
senare påstående. Det är
’’krigsmakten’’ själv, både till "lands och
vatten", som framkallar
försvarsolusten. Blir en person i en trupp
oriktigt behandlad, onödigt trakaserad
av en olämplig förman, känner sig
hela truppen säkerligen solidarisk
med denne. Det berättas man och
man emellan och fallet eller fallen
omtalas icke allenast vid truppen,
vid regementet, utan också vid
hemkomsten. Och på så sätt bidrager
det icke allenast till att kasta
skugga på upphovsmannen, utan på
regementet, på hela militärsystemet.
För mången yngling, som ännu icke
axlat den militära kappan, står
därför värnplikten som en
tvångsdeportation. * På grund av vad som
förekommit och fått förekomma
finnes det säkerligen mången som
överdrivit sin föreställning härom,
men verkligheten har också även i
detta avseende visat sig vara
"underbarare än dikten". Och man
förvånar sig icke över, att mången,
som blivit suggererad av detta
tänkesätt hellre styrt färden till det
i hans inbillning hägrande fria
Amerika än kvarstannar i det
hö-gerstyrda Sverge.
De tvångsmobiliseringar, som i
utsträckt grad under dessa krigsår
förekommit, ha på sitt sätt bidragit
till att öka det socialdemokratiska
Tiden mr 7-8, 1917.
partiet i antal. Många, som före sin
inkallelse varit utpräglade
högermän, ha återkommit som män på
den vänstra flygeln av den
socialdemokratiska fraktionen. Och ju
längre man håller på, desto större
torde antalet komma att bli. En
annan fråga blir sedan, om de
stanna kvar sedan normala förhål*
landen inträtt. I stort sett kan
man också säga, att dessa
inkallelser ingalunda stärkt försvarslusten
i landet, utan tvärtom. Och de
skola säkerligen i sin mån jämväl
framdeles komma att befrämja
emigrationen.
I allmänhet väljer man sig icke en
skola eller ett yrke, för vilken eller
vilket man på förhand har motvilja.
Men då det gäller den militära
värnplikten, måste man för att
vara laglydiga medborgare gå med,
om man har aldrig så stor motvilja
och antipati därför. Må nian
därför icke förvåna sig över, att många
unga män, som äro tvingade att
med hårt arbete förtjäna sitt bröd
här hemma, vilka samtidigt äro
besjälade av dessa känslor, hellre
välja Amerika än offra bort ett år
av sitt liv på dylika saker.
Visserligen invänder man från högerhålJ,
att detta är fosterlandslöshet, brist
på ansvarskänsla och solidaritet,
men den som skriver detta känner
många unga arbetare, torparesöner
och bondpojkar ute i de stilla, tysta
bygderna, som hyst dessa känslor
och vars fosterlandskärlek bottnat
vida djupare än deras, vilka på
våra guldkrogar uppträda med tal
och skålar för "konung och
fosterland", eller med glaset i hand
skräna kungssången på samma sätt.
som man skränar den sista moderna
slagdängan från varietétribunen.
Varje gång värnplikten höjes,,
märker man också en stegring i
emigrationen. Då så var förhållandet
under 1890-talet, erinrar sig den,
som skriver detta, en notis, som
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
