Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1917 - Bernstein, Eduard: Socialdemokratin och rätten till inblandning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDUARD BERNSTEIN: RÄTTEN TILL INBLANDNING.
251
tryck för det tyska
folkets ögon vilja och a v s i k t, så
att de andra folken kunna rättfärdiga,
att de acceptera det. Utan en sådan
borgen kan intet folk göra sig avhängigt av
hemliga utjämningsförslag, av
överenskommelser om avrustning, av fördrapy
att sätta skiljedomstolar i maktens ställe,
av gränsregleringaT och återställandet av
de små nationerna, om sådant avtalas med
den tyska regeringen.
På sina hall har man ur dessa
satser velat utläsa rent av ett krav på
PEohenzollrarnas avsättning. Att de
skulle ha denna mening har
emellertid förnekats av regringen i
Washington. De skulle dock vara
.meningslösa, om de icke fullt
överlagt syftade till en radikal
förändring av Tysklands regeringssystem
och den tyska regeringens
sammansättning. Intet under alltså att de
av anhängarna av detta
regeringssystem tillbakavisats med uttryck
av förtrytelse eller hån som en
fräck och fullständigt oberättigad
inblandning i den tyska nationens
inre angelägenheter. Men även de
flesta borgerliga motståndare till
detta system höllo det för
nödvändigt att förklara, att de såsom
otillbörlig inblandning tillbakavisa
varje försök att utifrån
frambesvärja politiska förändringar i
Tyskland. I den tyska
socialdemokratins majoritetsfraktion gjorde
sig två starkt skilda strömningar
märkbara. De, som börja känna
det obehagligt att fasthålla vid 4:de
augusti-politiken eller åtminstone
icke för dess skull önska helt enkelt
avsvärja partiets politiska
grundsatser, sökte med Vorwärts i spetsen
att utlägga den Wilsonska noten så,
som om den icke ville mycket annat
än vad blocket av centern och den
moderata vänstern av sig själva
eftersträvade. Andra däremot, som
hämta sin politiska insikt ur
Internationale Correspondenz och dess
meningsfränder, instämde i de
borgerliga partiernas protester, varvid
några av dem i tonen mera närmad?
sig de alltysk-nationalliberala än de
liberala av demokratisk riktning.
Qui se ressemble, s’assemble, säga
fransmännen, för vilket vi på tyska
ha det plumpare ordspråket: Lika
och lika para sig gärna.
Dessa och andra motsättningar i
majoritetsfraktionen äro enligt min
mening icke likgiltiga utan värda
en ingående betraktelse. Till en
sådan erbjuder sig dock tillfälle i
annat sammanhang. Här skall till en
början den frågan sysselsätta oss,
hur socialdemokratin har att
principiellt bedöma försök från
utlandet att ingripa i det egna landets
inre förhållanden. Står
socialdemokratin på ståndpunkten: staternas
fullständiga suveränitet, kan
densamma för nationen göra anspråk på
en rätt som den bestrider för
individerna?
Att ställa frågan är att besvara
den. Staternas obetingade
självhävdelse är lika litet förenligt med
den socialistiska
samhällsuppfattningen som individernas obetingade
självhävdelse. Socialismens
frihetstanke bottnar icke i något
betrak-• telsesätt, som ser människorna utan
sammanhang med mer eller mindre
ordnade samhällen — horder,
stammar, folkgemenskaper, nationer —
och på diktar dem möjligheten av en
icke rent djurisk existens utanför
ett sådant samhälle. Denna
frihetstanke fordrar för individen frihet
från att behärskas av andra
individer eller klasser av individer och
frihet från varje tvång, som icke
gäller för alla efter samma
måttstock och såsom nödvändigt
förmedlas på demokratisk väg, men den
erkänner icke någon individernas
obundenhet gentemot samhället.
Med de av tingens natur påbjudna
inskränkningarna gäller detta
också för de enskilda nationerna eller
staterna gentemot nationernas stora
allmänhet. Icke heller här
finnes det i människosläktets
utveckling på framskridna stadier en ab-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
