Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9-10, 1917 - Adler, Max: 1914 års idéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1914 års idéer.
Av MAX ADLER, Wien.*
(Efter D1E NEUE ZEIT).
Berömmelsen, om det nu är en
sådan, att ha präglat slagordet 1914
års idéer som motsättning till 1789
års anda tillkommer en tysk
professor d:r Johannes Plenge. I sin
redan under första krigsvintern
utkomna skrift "Kriget och
folkhus-hållningen" skrev han: Sedan 1789
har i världen icke förekommit en
sådan revolution som den tyska
revolutionen av 1914. Uppbyggandets
och sammanslutningens av alla
statliga krafter revolution i tjugonde
århundradet gentemot den
förstörande befrielsens revolution i
adertonde århundradet... Och man
vågar hoppas att "1914 års idéer",
den tyska organisationens idéer äro
bestämda till ett lika långvarigt
segertåg över hela världen som 1789
* Max Adler är en av socialismens
främsta levande marxistiska teoretiker.
Han är österrikare och har utgivit flera
framstående arbeten: Kausalitet und
teleologi im Streit der Wissenschaft, Karl
Marx als Denker, Marxistische Probleme,
Der Sozialismus und die Intellcktuellen,
Der Soziologische Sinn der Lehre von
Karl Marx, Prinzip öder Komantik, Zwei
Jalire — Kriegsbetrachtungen eines
Socialisten. .
Här avtryckta ur Die Ncue Zeit
häm-tare skarpa och med omutlig logik verk
ställda vidräkning med professor
Kjelléns propaganda har ju sitt särskilda
intresse för svensk publik. Det lönar
mödan att läsa igenom densamma trots dess
längd. Vidräkningen visar att Max
Adler till sina vetenskapliga förtjänster kan
lägga den att .vara en polemiker av rang.
års idéer. En annan tysk professor,
Werner Sombart, gjorde av dessa
tankar en harlekinad, då han
framställde 1789 års ideal, frihet,
jämlikhet och broderskap, som
kräjnar-ideal rätt och slätt, som
bourgeoisiens grundformer och därtill
den kommersialiserade engelska
bourgeoisiens, vilka voro
fullständigt oanvändbara att uppbygga
hjälteidealism eller överhuvud ett
äkta livs värde på. Därmed var
grundvalen lagd för den famösa
motsättningen mellan krämare
och hjälta r, vilken Sombart i
sin så betitlade lilla bok hurtigt
leder till den trösterika slutsatsen att
engelsmännen i filosofi, vetenskap,
stat och kultur #äro ett krämarfolk,
det förflutnas, idéernas av 1789 folk,
tyskarna däremot hjältemodets och
dådkraftens folk, framtidens folk,
hos vilket idéerna från 1914 gro, ja
egentligen efter judarna och
grekerna det tredje utvalda folket.
Var nu denna framställning, som
Sombart velat skriva enbart för
tyska läsare, något för stark även för
de mest rättrogna tyskar och
närmast ägnad att diskreditera hela
sammanställningen av 1789 och 1914,
så blev det en tredje professor,
svensken Rudolf Kj ellén, som
först gjorde slagordet i egentlig
mening populärt genom sin under
andra krigshösten utgivna broschyr,
som han direkt betitlade 19 14
års idéer. Vad som isynnerhet
bidragit till denna popularitet var
icke blott framställningens vackra,
insmickrande ordflöde utan ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
