Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9-10, 1917 - Ström, Erik: “Själslig urartning“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK STRÖM: "SJÄLSLIG URARTNING:
285
Och han förklarar annorstädes,
för att belysa Poes väsen, att den
romantiska själens och geniets
karaktäristiken (som han just
sammanställer med vansinnet) är
begäret efter nytt, clou eviga oron*, det
irrationella känslo- och impulslivets
övermakt gent emot förstånds- och
viljelivet, gent emot det
intellektuella och moraliska.
Huruvida det unika avgörande
draget, det som bestämde vansinnet,
var det intellektuella draget, dess
överutveckling eller det irrationella
känslo- och impulslivet på bekostnad
av det intellektuella och moraliska,
lämnas därhän. Eller den
annorstädes betonade utomordentliga
utvecklingen av skönhetssinnet eller
av fantasien överhuvud eller — som
det också på sin ort framhäves — av
hans väldiga viljekraft och
raffinerade samve tsf ö rnimn i el se.
Beträffande hans diktning som
utslag av hans själsliga urartning
framhålles särskilt Poes fantastik.
Därvid citeras gillande en Lauvrièrc,
som motiverar det på följande sätt:
Poes fantastik är "spontan,
naturlig, mänsklig, sammanhängande:
det är den sanna fantastiken
springande ur sin rena källa, — en
sjukdom i ■själen". — Symptomen,
bevisen på att den är sjuk, abnorm,
det är alltså, att den är —
naturlig, sammanhängande,
mänsklig. Men annorstädes låter
författaren förstå — så vitt jag för-
karaktäriserar han med det uttagna
citatet vad han kallar "psevdo-genius’’, det
falska geniet, det som han betecknar som
det som världen kallar "geni", världens
falska uppfattning av geniet alltså. (So
A Chapter of suggestions, sid. 338—340.)
* Anm. Huruvida detta är en sak
som träffar in på romantiken som generell
beteckning Ur väl, redan i och för sig,
något frågvärt. Den stämmer ju bättre
på S-tarm und Dräng, ehuru kanske mer
på den lägre delen därav. ÅtskiUigt och
även åtskilligt väsentligt i ramantiken är
väl förankrat i en rätt djup evighets ro.
Såväl i åskådning som ock i väsen.
stått rätt, se t. ex. sid. 23 — att
Poes fantasivärld är onaturlig och
omänsklig, utan pulserande
mänskligt liv — som symptom och bevis
på dess urartning.
Och han säger:
"T. själva verket eftersträvade
Poe såsom Kent uttrycker det:
"in-trycksstark helhetsverkan snarare
än livfullhet ifråga om bidragande
detaljer". Häri ligger en stilisering,
som även den är ett uttryck för en
mer eller mindre medveten dekorativ
strävan. I grund och botten
karaktäriserar denna strävan hela den så
att säga inre sidan av Poes form och
sammanhänger tydligt med det
fantastiska elementet i hans väsen.
Den bottnar också otvivelaktigt ej
blott i ett rent estetiskt intresse utan
även djupare: i hans mentala
urartning. ’’
Jag vill här icke uppehålla mig
med frågan huruvida strävan till
stilisering och dekorativ form är det
specifika draget hos Poe, om den
karaktäriserar hela den inre sidan av
hans form, som det heter. — Först
skulle då dessa begrepp närmare
bestämmas. Om man i fråga om det
dekorativa närmast tänker på
yt-konst, planform, ornering och
prydnad, "dekoration", livlös
abstraktion, så är det rätt tydligt falskt.
Ty Poes fantastik har ju i
allmänhet, och icke minst i de exempel
författaren just här givit, ett oerhört
inre liv, en mäktig mening och ett
djupt perspektiv.
Men det kan vara tillåtet att
accentuera och fråga: Hur kan man
utan vidare, utan ringaste
demonstration blott konstatera att strävan
till det dekorativa, till stilisering
bottnar djupast i själslig urartning
hos Poe? Bottnar denna strävan,
som är en bekant art av den
estetiska i allmänhet, bottnar denna
överhuvud i en själslig urartning i det
mänskliga själslivet? Nej,
författaren låter förstå att den kan bottna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
