Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 9-10, 1917
- Ström, Erik: “Själslig urartning“
- Europa år 1920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad stilen beträffar, synes den mig
ställvis ha en icke obetydlig kraft
och skönhet — i allmänhet ledighet
och fri rörelse — och i fråga om
breda och framträdande sidor hos Poe
har han sålunda givit en respektabel
och intryeksfull framställning och
bild.
Europa år 1920.
Under denna rubrik offentliggör
den berömde franske
nationalekonomen Charles Gide i ett av de
senaste numren av Semaine
littéraire en artikel av det
allra största intresse i olika
hänseenden. Gide har tagit fasta på ett
uttalande av den amerikanske
krigsstatssekreteraren, att Förenta
staterna förbereda sig på ett treårigt
krig. Från denna utgångspunkt
undersöker han i vilket tillstånd
Europa skulle befinna sig om
kriget skulle sluta först om ytterligare
tre år — år 1920.
Författaren uppehåller sig endast
helt lätt vid de politiska, sociala och
moraliska följderna, av ett sexårigt
krig och går i stället in på frågan
om de ekonomiska följderna av en
så långvarig katastrof. Han
beräknar de krigförandes direkta
krigsutgifter för de första tre även till 500
miljarder francs. I betraktande av
krigskostnadernas ständiga ökning,
de för varje dag växande räntorna,
utrustningen av en ny krigförande
makt — Amerika, kommer han till
det antagandet, att samtliga
krigsutgifter den 1 augusti 1920 skola ha
stigit till sammanlagt ungefär 1,600
miljarder francs — "ett
trettiosiffrigt tal, som man tidigare varit van
att använda på sin höjd vid
beräkning av stjärndistanser. — — — Vill
man söka någon måttstock för att
kunna förstå blott ett sådant tal, så
måste man göra klart för sig att
det är 25 gånger mera än allt
guld, som finnes i världen samlat
under århundradens lopp eller sex
och ett halvt århundrades
produktion ur världen samtliga
guldfyndigheter eller fyra gånger den
summa, som utgivits för byggandet av
hela jordens järnvägsnät."
Hur förhåller sig nu denna summa
som kapital eller ränta till staternas
nationalförmögenhet? För att
förenkla problemet söker Gide beräkna
talen för Frankrike blott,
tillfogande, att samma resultat gäller mer
eller mindre alla krigförande
länder.
"Summan av Frankrikes
inkomster (av kapital och arbete)
uppskattades före kriget till mellan 30
och 33 miljarder. De 200 miljarder,
som skulle fordras för att betala,
krigskostnaderna, skulle med
räntefotens nuvarande läge av i det
närmaste 6 proc. kosta 12 miljarder
Härtill måste läggas: 1)
pensionerna åt invalider, änkor och
föräldralösa, 2) skadestånd åt invånarna i
de härjade områdena. En tysk
nationalekonom har beräknat de årliga
utgifterna för dessa båda poster till
fyra miljarder mark, d. v. s. fem
miljarder francs. Detta tal synes
mig överdrivet, försåvitt det avser
den nu rådande situationen. Men
det förefaller icke vara det, om man
räknar med att kriget skall räcka i
sex år. Lägga vi således denna
summa till de 12 miljarderna, komma vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1917/0297.html
