Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9-10, 1917 - Europa år 1920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fram till en summa av 17 miljarder
och då budgeten redan före kriget
med deficiten stigit till sex
miljarder, skola, vi år 1920 ha en budget
på 23 miljarder, vilket är 70 proc.
av hela nationalinkomsten. För att
täcka denna budget skulle således
genom direkta eller indirekta
skatter uttagas något mer än två
tredjedelar och något mindre än tre
fjärdedelar av all enskild inkomst. Men
man kan icke stanna här. I de 33
miljarder, som utgöra den franska
nationalinkomsten, ingå ett dussin
miljarder, alltså mer än en
tredjedel, som utgöra arbetslöner, vilka
man sannolikt icke vill komma åt.
Till skattebruk återstå alltså av de
33 miljarderna endast 21, så att
man måste konfiskera
något mer än hela
nationalinkomsten för att
täcka budgeten.
Det är ett paradoxalt perspektiv.
Gide framhåller också, att en
dylik situation icke kan inträda och
söker nu utvägarna. Den
invändningen, att man inte skall kunna få
tag i så mycket pengar, därför att
de helt enkelt icke finnas, anser
han oberättigad. "Historien lär oss,
att ett krig aldrig har upphört på
grund av att pengarna tagit slut.
Den dag, då de inte stå att
uppbringa längre, gör man som franska
revolutionen gjorde och som Ryssland
nu gör: man fabricerar dem."
(I en anmärkning meddelar Gide,
att de ryska pappersmynten nu
torde uppgå till 40 miljarder. Med
framställningen av sedlar, varav
dagligen belopp på 70 miljoner
lämna pressarna, äro 8,000 arbetare i
ständig sysselsättning.)
"Vad kommer nu att bli följden,
härav? En prisstegring, som redan
i så stor omfattning inställt sig i
alla krigförande och även i de
neutrala länderna och som kommer att
ökas ytterligare alltefter krigets
varaktighet och som även kommer
att fortsätta efter dess avslutande.
Skall man förskräckas över detta?
Visserligen är det en klok regerings
skyldighet att göra sitt mesta
möjliga för att hålla tillbaka en sådan
rörelse. Men vad kommer att bli
följden, om detta icke lyckas den?
Helt enkelt, att landets inkomster,
som vi nyss uppskattat till 33
miljarder, komma att ökas till 66 vid
en fördubbling, till 99 vid en
tredubbling av prisen. Varav
sammansättas ett lands inkomster?
Uteslutande av produktionsutbytets värde
och av värdet av förrättade
tjänster. Bruttoinkomsten av
lantbruket fördubblas, om priset på säd
och vin fördubblas. Detsamma
gäller lönerna.
Man skall invända, att en sådan
prisstegring är rent fiktiv och ej
betyder någon faktisk ökning av
rikedomen. Naturligtvis, men resultatet
är icke desto mindre att
skuldbördan minskas i samma proportion. De
12 miljarder räntor, som utgöra en
tredjedel av samtliga inkomster,
komma att utgöra endast en
sjättedel av en nominell inkomst på 66
miljarder och av en inkomst på 99
miljarder endast en niondel. När
Europa efter Amerikas upptäckande
översvämmades av guld och silver,
förlorade dessa metaller en stor del
av sitt värde, vilket framkallade en
prisstegring, som under loppet av
sextonde århundradet växte till det
tredubbla. En lärd samtida, som
visserligen icke var nationalekonom
av den enkla orsaken, att det
överhuvudtaget icke fanns några sådana
på den tiden, uttalade det underbara
ordet: ’Christoffer Columbus har
från Amerika bragt oss befrielsen
från alla våra gamla skulder.’ Nu
är det mycket möjligt att
världskriget skall åstadkomma samma
resultat, blott i långt vidare omfattning.
Pengarna skola ha förlorat sitt
värde. Jag säger pengarna, icke
arbetet, icke jorden eller dess frukter."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
